Startsida
 Manifest
 Upplysningstänkare
 Artiklar
 Recensioner
 Pro Sensu Communi
 Länkar
 Vilka är vi?



God Bless America?
Trilogi om USA och religionen

Del 2. Gud, kapitalism och rättigheter

Det är en vanlig föreställning att protestantismen var en riktning inom kristendomen som främjade både utvecklingen av kapitalismen och de liberala idéerna om individens rättigheter. Detta skulle då leda i bevis för att USA verkligen hade sin grund i kristendomen. Man pekar även på de starka kristna väckelserörelser som florerade både före och efter USA:s bildande.

På 1740-talet bröt en protestantisk väckelserörelse fram genom de engelska kolonierna på östkusten. Denna rörelse fick namnet "The Great Awakening". En betydande orsak till denna väckelse var inte bara den månghundraåriga kristna traditionens fortsatta grepp om människorna, utan även en stor difteriepidemi som plågade kolonierna 1737-38 och ledde till att vart tionde barn från New Hampshire till Pennsylvania dog. I tider av kris, vänder många människor sitt hopp till Gud och vill finna övernaturliga förklaringar.

Men samtidigt som The Great Awakening var en religiös tendens, ställde den sig inte i motsatsställning till upplysningen, utan upptog t.o.m. element från den. I försöket att definiera villkoren för de amerikanska kolonisternas liv, blev följden en individbaserad protestantisk religiositet med respekt för vissa av vetenskapens landvinningar, ställd mot den etablerade kyrkan inom såväl protestantism som katolicism.

Det var därför inte förvånande att en andra stor väckelserörelse trädde fram på 1790-talet, "The Second Great Awakening". En ny nation hade nu bildats, kriget mot engelsmännen var över, och nybyggare började kolonisera ny mark västerut. Ett starkt skydd av religionsfriheten, individualistiska medborgare och begynnande invandring innebar att den religiösa tendensen inte blev en enhetlig kyrka, utan en mångfald av samfund och sekter. P.g.a de rationella och frihetliga inslagen i det tidiga amerikanska samhället såg många amerikaner, i synnerhet nybyggarna, religionen i dess nya form inte som ett hot utan som en möjlighet till bättre sammanhållning och överlevnad i en inte sällan kärv omgivning av vildmark och indianöverfall. Många invandrare tillhörde också sekter som var förföljda i Europa. I det nya hemlandet kunde de fritt praktisera sin religion.

Protestantismens idéer

Men även den amerikanska religionen var försåtlig. Kristendomens kärna och premisser är tron, arvssynden och självuppoffringen. Den hämmar förnuftet och sätter bojor på den fria tanken och kunskapsjakten. Detta är på ett fundamentalt plan motsatsen till upplysningen och grundvalarna för det amerikanska samhället. I Bergspredikan fördömer Jesus Mammon (Rikedomen) och säger att människan inte ska bry sig om att anstränga sig för sin försörjning. Genom att be och leva som en god kristen får istället människan vad hon anses behöva från Himlen. Jesus hävdar vid flera tillfällen att man måste överge det materiella välståndet för att nå frälsning. Föga förvånande blev fattigdom ett ideal för kristna munkar och rörelser under medeltiden. Detta gäller inte minst protestantismen, med förgrundsgestalter som Martin Luther och Jean Calvin som verkade på 1500-talet.

Protestantismen anses ofta ha påverkat utvecklingen mot kapitalism. Dess betoning av arbetsmoralen, "utvaldheten" för framgångsrika kristna och en mer individuell relation mellan människa och Gud ses som viktiga beståndsdelar i denna utveckling. Detta hade en viss betydelse, men varken Luther eller Calvin var några anhängare av kapitalism. Visst sågs företagande som ett kall, men det var ett kall precis som alla andra värv i livet. Snarare har judendomen haft en mer positiv syn på kommersiell aktivitet än kristendomen.

Det faktum att en religiös grupp ser positivt på handel och företagande, leder inte automatiskt till att den förespråkar en liberal kapitalism. Många protestanter stödde merkantilismen. Detta system innebar centralstyrning av näringslivet, med löne- och priskontroller, tvångsarbete, statligt upprättade monopol och handelsregleringar för att gynna export och den egna industrin. Puritanerna i 1600-talets Massachusetts införde just ett sådant system i sin koloni. Tanken på egendomsgemenskap var i övrigt framträdande bland många protestanter. En god arbetsmoral i all ära, men om syftet härmed inte är individens lycka och välmående här på jorden, är individualism inte en naturnödvändighet för kristna.

För Luther och Calvin var människans belöning inte lycka och rikedom här på jorden. Båda angrep den katolska kyrkans överdåd. Reformationen, som de lutheranska och reformerta (kalvinistiska) lärorna gemensamt benämndes när de uppträdde på 1500-talet, var inte bara en reaktion mot påvens auktoritet utan också genom sin puritanism en form av medeltida reaktion mot renässansen och dess humanistiska och vetenskapliga landvinningar.

Calvins styre i Gèneve var allt annat än liberalt. Hans samhälle kan betecknas som den första totalitära staten i Europa. Där den unge Luther hade visat en viss tolerans mot oliktänkande, men på äldre dagar blivit hårdfört intolerant, fanns hos den fanatiske Calvin inga spår av tolerans överhuvudtaget. Avvikare var för honom "hundar och svin". Hos honom renodlas den kristna tradition av purism och fördömande och bestraffande av kättare som går tillbaka till den av aposteln Paulus påverkade Augustinus på 300-talet och som hade sitt uttryck i bl.a. korstågen, inkvisitionen och Savonarolas renässansfientliga teokrati i Florens. Puritanerna i Massachusetts styrde i samma anda.

Augustinus hävdade att bestraffning av kättare var berättigat, inte för att man härmed kunde påverka dessa direkt, men däremot indirekt. De skulle mot sin vilja "räddas" för att få evigt liv och undslippa evigt straff i helvetet. Ungefär som när man med djurtester förmår djuren att inte utföra en viss handling genom att t.ex. ge dem en elstöt. Augustinus trodde på predestinationen, föreställningen att varje människas salighet eller fördömelse är förutbestämt av Gud. Calvin, som även han omfattade denna lära, drog den mer långtgående slutsatsen att predestinationen gjorde det meningslöst att omvända redan fördömda. Istället skulle dessa straffas därför att deras hädelse och kätteri var en förolämpning mot Gud. Genom bestraffningen får Gud upprättelse. Predestinationsläran har dock numera i stort sett övergivits bland de reformerta.

Protestantismen hade dock en viss positiv roll i den turbulenta utvecklingen på 1600-talet. Betoningen av arbetsmoralen och den personliga religiositeten har redan nämnts. Påvens auktoritet och den katolska kyrkans hierarki ifrågasattes. Genom detta öppnades dörren för tankar om människans frihet. Påverkade av de rationella idéer som växte fram på 1600-talet "reformerades" protestantismen och försök att på förnuftets väg förklara och bevisa religionen blev vanligare.

Men även inom den katolska kyrkan fanns det tänkare som hade gjort en öppning mot förnuft och tolerans. Bland dem fanns Thomas av Aquino (1225-1274) och Erasmus av Rotterdam (1466-1536). På 1600-talet utvecklade även de spanska thomisterna Francisco Suárez och Roberto Bellarmine liberala idéer. Detta hade inte varit möjligt om inte tidigare kristna, som just Thomas, genom påverkan av Aristoteles hade börjat rucka på den religiösa världsbilden genom att acceptera förnuft och logik som metoder för sanningssökande vid sidan av tron och uppenbarelsen.

Dock visar det sig att det protestantiska England på 1600-talet hade den bästa jordmånen för en begynnande liberalism. Detta p.g.a. att många protestanters alltmer frihetliga orientering förstärktes av konflikten med katolikerna under den enväldige Charles I och under inbördeskriget, och av den gamla traditionen med parlament och ett relativt utvecklat rättssystem. England var ett land med flera olika maktcentra som någorlunda balanserade mot varandra.

Även Holland var tämligen liberalt. Protestantismen hade brutit fram där i konflikt med en förtryckande spansk överhöghet, och den omfattande handeln med omvärlden gav impulser som kom att främja liberala idéer. I Schweiz hade frispråkiga protestanter flytt från Calvins förtryck i Gèneve till Basel. Även här kom en liberal utveckling till stånd.

John Locke och naturrätten

En bok som på ett grundligt och lysande sätt förklarar utvecklingen av de idéer som låg till grund för den amerikanska revolutionen, är "Natural Rights and the New Republicanism" av Michael Zuckert. Boken får inte ses som en definitiv förklaring, då den saknar infallsvinklar och teman som kan komplettera förståelsen, men inte desto mindre är den klargörande. Här visas hur idéutvecklingen förändras från frihetliga protestanter på 1600-talet till den holländske rättsfilosofen Hugo Grotius och dennes påverkan på Whigpartiet i England, vidare till John Locke och dennes liberala teori om individens naturliga rättigheter. I de inflytelserika Cato´s Letters, en samling av 145 brev som 1720-23 gavs ut av engelsmännen John Trenchard och Thomas Gordon, integreras Lockes naturrätt med föreställningen om en minimal stat med republikanskt statsskick. Idéerna rörde sig allt längre bort från protestantismen, som med sina inre motsägelser visade sig otjänlig som grund för politisk teori.

Zuckert beskriver hur t.ex. puritanen John Milton framställer idéer om samhällskontrakt, republik, religionsfrihet och rätten till motstånd mot tyranner. Men samtidigt noteras att de naturättsliga idéer som Locke och de amerikanska grundlagsfäderna utgick ifrån, saknas hos Milton. Varken Bibeln och Milton talar om några individuella rättigheter. Locke och hans efterföljare i Amerika talar å sin sida inte om människan som skapad efter Guds avbild eller om syndafallet, utan om människan som kapabel att finna kunskap genom förnuftet, med rättigheter som en garant för detta.

Milton gav sitt stöd till Oliver Cromwell och dennes diktatur. Milton menade att bara vissa personer var ämnade att utöva makten. Hans republik skulle inte bara sakna kung utan även parlament. Endast upplysta kristna kunde leda.

Zuckert visar även hur idén om "kungariket av Guds nåde" (the divine right theory) växer fram ur protestantiskt tänkande. Under medeltiden existerade två överheter sida vid sida: kejsaren eller kungen och påven. Den förra representerade det världsliga herraväldet, den senare det gudomliga herraväldet. Eftersom protestanterna inte erkände påven kvarstod monarken som ende herre på täppan (såvida man inte var republikan).

Zuckert kontrasterar Lockes idéer med kraven på lydnad och underkastelse i det protestantiska tänkandet. Och konflikten mellan förnuft och uppenbarelse fördjupas. Locke såg sig som kristen, men ville låta såväl förnuft som uppenbarelse vara vägledande. Han går här även längre. Då förnuft och uppenbarelse ofta kommer konflikt med varandra, gör Locke klart vad han väljer i konflikten: "Reason is [our] only star and compass." (I 58; cf.II 57 i "Essay Concerning Human Understanding")

13:e kapitlet i Romarbrevet i Bibeln hade avgörande betydelse för det politiska tänkandet hos Calvin, Luther och de tidiga protestanterna. Men Locke utgår inte alls från det i sin politiska filosofi, som är raka motsatsen.

Paulus säger i Romarbrevet 13:1-2:

    "Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom."
    "De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva."

Zuckert gör även upp med historiker som Gordon Wood och J.G.A. Pocock, som hävdat att den amerikanska revolutionen inte var Lockeansk och individualistisk, utan ett uttryck för för en "klassisk republikanism" och medborgarhumanism ("civic humanism"), härstammande från antikens Grekland och Rom och renässansens Italien, där individen gör avkall på egennyttan till förmån för det allmänna bästa som engagerad och plikttrogen samhällsmedborgare.

I sin uppföljande bok, "The Natural Rights Republic", fortsätter Zuckert studiet av USA:s idégrund och utvecklar analysen över hur protestantismen i Amerika fram till revolutionen förändras och reformeras av lockeanskt tänkande.

Det måste också betonas att för de amerikanska grundlagsfäderna var en fri ekonomi viktig, då individens frihet krävde detta och att det ledde till en dynamik i samhället. John Adams, som annars inte ansåg att någon av antikens republiker var föredömen för USA, menade dock att Kartago var ett exempel på en statsbildning som kom närmast den amerikanska. Kartago hade mer inslag av maktdelning i sitt statsskick än de andra republikerna, och var ledande i handel. För Adams, liksom de övriga grundlagsfäderna, var handel och kommers något positivt. Adams var kritisk mot överdriven lyx, men förkastade defintivt uppfattningen att fattigdom är något gott, vilket har varit vanligt bland kristna. Adams skrev om Kartago, att "with all their acknowledged eagerness for money, this people were so many centuries untainted with luxury and venality". Kartagoborna "preserved their primitive frugality in manners and integrity in elections." Dess exempel var för Adams bevis "to doubt the universality of the doctrine, that commerce corrupts manners".

Det är också en myt att Thomas Jefferson och det antifederalistiska partiet (senare kallade republikaner, och därefter demokrater), skulle vara motståndare till ett kommersiellt och industriellt samhälle, och enbart sett den agrara ekonomin som åtråvärd. Tvärtom var det just Jeffersons läger som var de mest ivriga anhängarna av Adam Smiths marknadsekonomiska idéer. Vad man däremot motsatte sig var försöken från federalisternas sida, i synnerhet president Washingtons finansminister Alexander Hamilton, att genom en stark unionsmakt, tullar och subventioner till vissa industrier och näringsgrenar tvinga fram en industrialisering. Jefferson och hans anhängare ville istället att ekonomin skulle växa dynamiskt utan statlig hjälp. Hamilton kallade denna tro på Adam Smiths "osynliga hand" för "en vild spekulativ paradox".

Protestantismens kontrollbegär stärks på nytt

De protestantiska samfund som dominerade det tidiga USA:s religiösa liv stod på en grund som var raka motsatsen till "den amerikanska andan", som innebar människans strävan efter ett gott liv här på jorden, i frihet och med det självständiga tänkandet, den fria företagsamheten och den egna lyckan som attribut. Denna motsättning skulle få återverkningar i landets fortsatta historia.

De kristnas krav på ett liv i enlighet med Bibeln, ledde till ökade krav på statlig kontroll över människornas liv, för att inte "synden" skulle ta överhanden. Före inbördeskriget (1861-65) brydde sig bara fyra delstater om att införa s.k. anti-obscenitetslagar. De första federala lagarna som förbjöd erotiskt material kom under 1860-talet. Lagstiftning om sexuellt liv, inkl. äktenskapsbrott, förekom knappast de första decennierna i USA:s historia, men blev alltmer vanligt efter inbördeskriget. Ökningen av antalet medlemmar i kristna samfund under USA:s historia återspeglar trenden mot ökad statlig kontroll över människors liv. Har man ingen respekt för människans förnuft, kommer inte heller hennes frihet att respekteras.

Som vi kommer att se, blev statskontrollerna inte begränsade till vad människor gjorde i sängkammaren. Väljer man statligt tvång som metod att korrigera mänskligt beteende, blir följden att allt mer av människans liv blir styrt av staten. 1914 blev en mängd narkotiska preparat förbjudna. Under 1920-talet rådde spritförbud. Bägge åtgärderna var en följd av kristen opinionsbildning. På det ekonomiska området kom krav på ökade statliga ingrepp att förespråkas av samma rabiata kristna som önskade motsvarande ingrepp i det privata samlivet och mot vissa tidningar och böcker.

Redan 1822 skrev Thomas Jefferson: "The atmosphere of our country is unquestionably charged with a threatening cloud of fanaticism, lighter in some parts, denser in others, but too heavy in all. (...) This must be owing to the growth of Presbyterianism. The blasphemy and absurdity of the five points of Calvin, and the impossibility of defending them, render their advocates impatient of reasoning, irritable, and prone to denunciation. (...) Their ambition and tyranny would tolerate no rival if they had power."(13) Den presbyterianska kyrkan har länge varit stor i USA.

Noter:

(13) Brev till Thomas Cooper (2 november 1822)

Del 1. USA:
upplysningens
republik

Del 3. Kampen mellan
förnuft och religion
i amerikansk historia