Startsida
 Manifest
 Upplysningstänkare
 Artiklar
 Recensioner
 Pro Sensu Communi
 Länkar
 Vilka är vi?



God Bless America?
Trilogi om USA och religionen

Del 1. USA: upplysningens republik

"On the dogmas of religion, as distinguished from moral principles, all mankind, from the beginning of the world to this day, have been quarreling, fighting, burning and torturing one another, for abstractions unintelligble to themselves and to all others, and absolutely beyond the comprehension of the human mind."
Thomas Jefferson (1)

Bland amerikanska kristna konservativa är det vanligt att man hävdar att USA är grundat på kristendomen. Som argument anförs bl.a. att grundlagsfäderna var troende och att USA, både före och efter dess bildande 1776, har befolkats av ett stort antal kristna som verkat aktivt i samfund. Vidare påstås att USA:s skapelse med frihetliga ideal är ett sorts uttryck för kristendomen.

Men det stämmer inte. Visst trodde många av grundlagsfäderna på Gud, men det innebar inte alltid att de var kristna eller aktiva sådana. Faktum är att en stor del av dem var deister, dvs de trodde på en gud som skapare av världen, men att denne senare inte ingriper i världsförloppet.

I författningen nämns inte Gud med ett enda ord. Den framhåller t.o.m. att det inte får förekomma något religiöst test för den som ska tillträda ett offentligt ämbete, även om det fanns enskilda delstater som i sina författningar krävde det. Amerikanska senaten röstade 1797 enhälligt för ett fördrag med Tripoli som lydde: "The government of the United States is not, in any sense, founded on the Christian religion...".

Presidenteden ska lyda så här enligt författningen, artikel 2, sektion 1, klausul 8: "I do solemnly swear (or affirm) that I will faithfully execute the office of President of the United States, and will to the best of my ability, preserve, protect, and defend the Constitution of the United States." Numera läggs strofen "so help me God" till på slutet, men det har inget stöd i författningen.

Om nu kristendomen låg till grund för USA, som konservativa hävdar, hade det inte varit relevant för grundlagsfäderna att uttryckligen proklamera USA som en kristen stat med mängder av hänvisningar till Bibeln i författningen, självständighetsförklaringen och diverse uttalanden? Men något sådant förekommer inte. Som en pikant detalj kan man även iaktta att devisen "In God We Trust" uppträder på amerikanska mynt först på 1860-talet, och på sedlarna inte förrän 1957.

Religionskritiska presidenter

"One of the embarrassing problems for the early nineteenth-century champions of the Christian faith was that not one of the first six Presidents of the United States was an orthodox Christian."--The Encyclopedia Brittanica, 1968, s. 420

George Washington skrev tusentals brev, men nämner inte Jesus med ett enda ord. Däremot nämns Jesus ett fåtal gånger i andra texter. Oftare talade Washington om "Försynen" (Providence) som den kraft som står bakom tillvaron. Han tog nästan aldrig del av kyrkans ritualer, tog aldrig någon nattvard, och t.o.m. på sin dödsbädd vägrade han ha en kristen ritual, bön eller präst.

John Adams, som efterträdde Washington som president (1797-1801), bröt som ung med den puritanska protestantismen han uppfostrats i. Han anslöt sig, liksom så många andra av de amerikanska revolutionärerna, till upplysningstänkare som Francis Bacon, John Locke och Isaac Newton. Även om Adams inte helt tog avstånd från kristendomen, förkastade han bl.a. idéerna om arvssynden och människans lastbarhet. Han menade också att dygd varken var "klassisk" eller kristen. I antikens republiker och senare i renässansens Italien odlades åsikten att medborgaren måste tjäna det allmänna bästa genom ett plikttroget och uppoffrande samhällsengagemang. Denna s.k. "klassiska republikanism" innebar för Adams att dygden tvingades fram, medan det för honom och de andra grundlagsfäderna var friheten som gjorde det möjligt att vara dygdig. Bland eftersträvansvärda dygder sågs rationalitet, klokhet, kunskapssökande, sparsamhet, flit, självständighet och integritet. Adams skrev:

    "The United States of America have exhibited, perhaps, the first example of governments erected on the simple principles of nature; and if men are now sufficiently enlightened to disabuse themselves of artifice, imposture, hypocrisy, and superstition, they will consider this event as an era in their history. Although the detail of the formation of the American governments is at present little known or regarded either in Europe or in America, it may hereafter become an object of curiosity. It will never be pretended that any persons employed in that service had interviews with the gods, or were in any degree under the influence of Heaven, more than those at work upon ships or houses, or laboring in merchandise or agriculture; it will forever be acknowledged that these governments were contrived merely by the use of reason and the senses."

    "(...) Thirteen governments [of the original states] thus founded on the natural authority of the people alone, without a pretence of miracle or mystery, and which are destined to spread over the northern part of that whole quarter of the globe, are a great point gained in favor of the rights of mankind."(2)

Thomas Jefferson, USA:s tredje president (1801-09) och huvudförfattare till självständighetsförklaringen den 4 juli 1776, ställde vältaligt förnuftet över tron:

    "Shake off all the fears and servile prejudices, under which weak minds are servilely crouched. Fix reason firmly in her seat, and call to her tribunal every fact, every opinion. Question with boldness even the existence of a God; because, if there be one, he must more approve of the homage of reason, than that of blindfolded fear."(3)

Jefferson hade som guvernör i Virginia infört religionsfrihet och var liksom de andra grundlagsfäderna väldigt mån om att skilja stat och kyrka åt. Jefferson beskrev det så här: "[O]ur civil rights have no dependance on our religious opinions, any more than our opinions in physics or geometry."(4) Och vid ett senare tillfälle:

    "Believing with you that religion is a matter which lies solely between man and his God, that he owes account to none other for his faith or his worship, that the legislative powers of government reach actions only, and not opinions, I contemplate with sovereign reverence that act of the whole American people which declared that their legislature should "make no law respecting an establishment of religion, or prohibiting the free exercise thereof", thus building a wall of separation between church and State."(5)

Han skrev även: "The legitimate powers of government extend to such acts only as are injurious to others. But it does me no injury for my neighbor to say there are twenty gods, or no God. It neither picks my pocket nor breaks my leg."(6)

Jefferson såg visserligen upp till Jesus och försvarade vissa element i den kristna tron, men var starkt kritisk mot den etablerade kyrkan och uppmanade till studier av antika filosofer som Sokrates, Pythagoras, Aristoteles, Epikuros, Cicero, Epiktetos, Seneca och Antoninus. Om präster skrev Jefferson: "In every country and in every age, the priest has been hostile to liberty. He is always in alliance with the despot, abetting his abuses in return for protection to his own."(7)

Självständighetsförklaringen hade enligt Jefferson sin förankring inte i Bibeln, utan hos antikens tänkare och de engelska filosofer som under 1600-talet började formulera liberala idéer:

    "[T]he object of the Declaration of Independence [was] not to find out new principles, or new arguments, never before thought of, not merely to say things which had never been said before; but to place before mankind the common sense of the subject, in terms so plain and firm as to command their assent, and to justify ourselves in the independent stand we are compelled to take. Neither aiming at originality of principle or sentiment, nor yet copied from any particular and previous writing, it was intended to be an expression of the American mind, and to give to that expression the proper tone and spirit called for by the occasion. All its authority rests then on the harmonizing sentiments of the day, whether expressed in conversation, in letters, printed essays, or in the elementary books of public right, as Aristotle, Cicero, Locke, Sidney, &c."(8)

Observera, han skrev inte Jesus!

John Locke, "liberalismens fader", var som ovan nämnts, en viktig inspiratör för de amerikanska revolutionärerna. Mindre känd idag, men högt uppskattad var även Algernon Sidney (1623-83), en engelsk tänkare som samtidigt som Locke framförde liberala idéer. Sidney hade suttit i parlamentet för whigpartiet, men tvingades 1660 i landsflykt av kung Charles II. Han fick tillåtelse att återvända till England 1677 efter att ha vistats i olika europeiska länder. Efter sin hemkomst planerade Sidney tillsammans med andra whigs att störta kungen i en revolution, men avslöjades, fängslades och avrättades. Locke hade deltagit i den revolutionära planen, men lyckades fly till Holland. Sidneys bok "Discourses Concerning Government" utkom postumt 1698.

Andra impulser för de amerikanska revolutionärerna var engelsmännen John Trenchard och Thomas Gordon, som 1720-23 gav ut "Cato´s Letters", sammanlagt 145 brev där man propagerade för radikalt liberala idéer. Namnet på breven togs efter Cato d.y., som försvarade den romerska republiken mot Julius Caesars diktatur. F.ö. var även nästan alla amerikaner med utbildning väl bevandrade i den antika klassiska litteraturen. Det var vanligt att man citerade och refererade till grekiska och romerska tänkare och författare. Men även senare skönlitterära författare som Shakespeare, Molière och Swift var populära.

Thomas Jefferson ägnade mycket studier åt att visa att den engelska rättstraditionen, Common Law, som ligger till grund för den amerikanska rätten, inte hade påverkats av kristendomen:

    "If, therefore, from the settlement of the Saxons to the introduction of Christianity among them, that system of religion could not be a part of the common law, because they were not yet Christians, and if, having their laws from that period to the close of the common law, we are all able to find among them no such act of adoption, we may safely affirm (though contradicted by all the judges and writers on earth) that Christianity neither is, nor ever was a part of the common law."(9)

Jefferson hävdade att varken Tio Guds bud eller några andra delar av kristendomen någonsin blev en del i den engelska rätten, som däremot har påverkats av romersk rätt och dansk vikingarätt.

Eftersom grundlagsfäderna och statsmännen i det tidiga USA så starkt värnade om religionsfriheten ville de i egenskap av officiella ämbetsmän inte uttala sig så ofta om religion. Men även med tanke på detta var de väldigt kritiska mot religionen. Thomas Jefferson hade "fritänkarmiddagar" där religionen öppet utmanades av deltagare. Och James Madison, som var USA:s fjärde president (1809-17), skrev t.ex.: "Religious bondage shackles and debilitates the mind and unfits it for every noble enterprise, every expanded prospect."(10)

Senare skrev han även:

    "During almost fifteen centuries has the legal establishment of Christianity been on trial. What have been its fruits? More or less in all places, pride and indolence in the Clergy, ignorance and servility in the laity; in both, superstition, bigotry and persecution."

    "What influence, in fact, have ecclesiastical establishments had on society? In some instances they have been seen to erect a spiritual tyranny on the ruins of the civil authority; on many instances they have been seen upholding the thrones of political tyranny; in no instance have they been the guardians of the liberties of the people. Rulers who wish to subvert the public liberty may have found an established clergy convenient auxiliaries. A just government, instituted to secure and perpetuate it, needs them not."(11)

USA är ett barn av upplysningen. De idéer om "rätten till liv, frihet och strävan efter lycka" som stadfästes i självständighetsförklaringen, hade inte kunnat få ett genomslag under medeltiden, som var en epok i Europas historia som kraftigt dominerades av kristendomen. Kristendomen står för en offermoral och auktoritetstro som står i kontrast mot den individualism och tilltro till förnuftet som präglade det tidiga USA. Kristendomen var dominerande i Europa sedan 300-talet, men förmådde inte att etablera ett liberalt samhällssystem som USA i stora delar var när det grundades.

Sedan renässansen på 1400-talet hade respekten för det utforskande sinnet och människans lycka här på jorden inneburit att förnuft och vetenskap ställdes i förgrunden och att kyrkans auktoritet utmanades. Det ledde fram till upplysningstiden på 1700-talet och den gryende liberalismen. Thomas Jefferson skrev att Francis Bacon, John Locke och Isaac Newton var "de tre största människorna som någonsin levat, utan undantag."(12) Observera, han skrev inte Jesus!

Rationella kolonister

1600-talet var en tid i Västerlandet då förnuftet i allt högre utsträckning ställdes mot kyrkan. Många av de kolonister som kom till Nordamerika på 1600-talet var inte ens religiösa. Visserligen är de protestantiska puritanerna i kolonin Massachusetts kända, och då inte minst för sin intolerans och sitt förtryck av oliktänkande, men flera andra kolonier var inte alls grundade på religion.

Den första kolonin Roanoke som grundades 1584 i nuvarande North Carolina var ett rent sekulärt samhälle, liksom senare Georgia. Kolonin Rhode Island grundades 1636 av Roger Williams som hade flytt från puritanernas Massachusetts. Han proklamerade religionsfrihet och var själv närmast deist. I Rhode Island skildes stat och kyrka åt och alla män med egendom fick rätt att delta i kolonins styrelse och behövde inte vara medlemmar i någon kyrka för att få rösta. Roger Williams förklarade: "The form of government established in Providence Plantations is Democratical, that is to say, a government held by free and voluntary consent of all, or the greater part, of free inhabitants." Williams menade även att en koloni inte fick grundas utan att de rättmätiga ägarna till marken, i det här fallet indianerna, hade tillfrågats. Den engelske kungen hade ingen rätt att skänka bort andras mark till kolonister. Williams koloni bildades genom att land köptes av indianerna.

Pennsylvania grundades 1681 som en kväkarkoloni av William Penn. Kväkarna, eller "Vännernas samfund" som de själva kallar sig, är ett av de mest antiauktoritära kristna samfunden. Prästerskap saknas och ritualer förekommer knappast. Varje människa ska finna fröet till sitt eget ljus. Flera av den tidiga liberalismens tänkare hade kväkarbakgrund och i slaverimotståndet var kväkare betydelsefulla.

Penn etablerade religionsfrihet och var vänskapligt inställd till indianerna, med vilka han levde i fred. Under 1700-talet fortlevde den religiösa toleransen i Pennsylvania, och den etablerade kristendomen hade svårt att hävda sin ställning. Tysken Gottlieb Mittelberger noterade 1752: "Pennsylvania är himlen för bönder, paradiset för hantverkare, och helvetet för myndigheter och predikanter."

Många av den tidens kristna menade att grundlagsfäderna hade försummat religionens betydelse. Författningens "gudlösa natur" attackerades av flera. Prästen Timothy Dwight sa: "The nation has offended Providence. We formed our Constitution without any acknowledgement of God.... The Convention, by which it was formed, never asked even once, His direction, or His blessings, upon their labours. Thus we commenced our national existence under the present system, without God." Präster klagade också på att kongressledamöterna så sällan deltog i kyrkornas bönestunder.

Attackerna besvarades av bl.a. Högsta domstolens ordförande Oliver Ellsworth, som hade deltagit vid författningskonventet 1787: "The business of civil government is to protect the citizen in his rights... [it] has no business to meddle with the private opinions of the people. ...Legislatures have no right to set up an inquisition and examine into the private opinions of men."

Men det var andra personer i icke-officiell ställning som kunde kosta på sig att vara verkligt radikala och fränt kritiska mot religionen i större sammanhang. Thomas Paine var en engelsk upplysningstänkare som bosatte sig i Amerika, och vars pamflett "Common Sense" 1776 sporrade amerikanerna att kämpa för självständighet. Ett annat verk, "The Age of Reason", hade sjutton amerikanska utgåvor under åren 1794-96. Även om Paine hade sina motståndare i USA, påverkade han starkt opinionen för förnuft och frihet.

En annan radikal religionskritiker var Ethan Allen från Vermont. Allen ledde The Green Mountain Boys, en milisgrupp som intog britternas Fort Ticonderoga och 1776 proklamerade Vermont som en självständig stat och bannlyste slaveriet. Vermont anslöts inte till USA förrän 1791, då den blev den fjortonde delstaten. Allen skrev boken "Reason, the Only Oracle of Man", där kristendomen attackerades. Boken fick stor spridning i New England.

Det var inte bara statsmän och intellektuella som angrep eller förhöll sig kyliga till religionen. År 1800 var bara 7% av USA:s befolkning medlemmar i ett kristet samfund. Detta kom att ändras dramatiskt under landets historia. 1850 låg antalet på 15,5%, 1910 på 43,5%, och 1942 på drygt 50%. Med tanke på att invandrarna till USA under de första hundra åren i stort sett kom från det kristna Europa är det inte desto mindre anmärkningsvärt att inte fler var medlemmar i kristna samfund under USA:s tidigare historia. Men hänsyn får också tas till att många utöver vad dessa siffror visar, privat höll sig till en kristen tro utan att vara medlemmar i något samfund.

Det måste också erkännas att det fanns ledande revolutionärer som var djupt troende kristna och inte drog sig för att främja kristendom på politisk väg. Patrick Henry t.ex., som är känd för ett flammande tal för koloniernas självständighet, med slutorden "Give me liberty or give me death", föreslog en skatt som skulle ge understöd åt alla kristna kyrkor. Men det är egentligen inte förvånande att det fanns kristna revolutionärer och grundlagsfäder. Kristendomen hade ju trots allt dominerat Västerlandet i sekler. Vad som är betecknande, är det uppbrott från denna religiösa tradition som det nya amerikanska samhällssystemet innebar. Man skulle även kunna säga att kristendomen reformerades i rationell riktning, påverkad av upplysningen.

Noter:

(1) Brev till Archibald Carey (1816)
(2) A Defence of the Constitutions of Government of the United States of America (1787-87)
(3) Brev till Peter Carr (10 augusti 1787)
(4) A Bill for Establishing Religious Freedom (1777)
(5) Brev till Danbury Baptist Association (1 januari 1802)
(6) Notes on Virginia (1787)
(7) Brev till Horatio Spafford (17 mars 1814)
(8) Brev till Henry Lee (8 maj 1825)
(9) Brev till Thomas Cooper (10 februari 1814)
(10) Brev till William Bradford, Jr. (1774)
(11) Memorial and Remonstrance against Religious Assessments (1785)
(12) Brev till John Trumbull (15 februari 1789)

Del 2. Gud, kapitalism
och rättigheter