Frihetsfronten är nätverket för Sveriges libertarianer och nyliberaler.
Vi verkar för individuell frihet, mångfald, marknadsekonomi och öppna gränser.
Frihetsfronten grundades 1990 och håller regelbunden mötesverksamhet,
bedriver kampanjer, ordnar seminarier och ger ut tidskriften Nyliberalen.
E-post: info@frihetsfronten.se Post: Breviabox 620, 114 79 Stockholm
Friedrich von Hayek

Karl Hess

Milton Friedman

Ludwig von Mises

Robert Nozick

Ayn Rand

Murray Rothbard

Sven Rydenfelt

Åter till första sidan.

Ayn Rand


Ayn Rand är en av de tänkare som under 1900-talet har betytt mest för den klassiska liberalismen, såväl som teoretiker som popularisator. Genom sina romaner, debattartiklar, tidskrifter och anföranden strävade hon dels efter att försvara det kapitalistiska systemet, men också att förse det med en filosofisk bas. Detta filosofiska system valde hon att kalla objektivism. Trots detta - eller kanske på grund av detta - är hon närmast helt okänd i Sverige.

Ayn Rand föddes i S:t Petersburg 1905 och hette ursprungligen Alissa Rosenbaum. Hon var dotter till en judisk apotekare och växte upp under ekonomiskt välbeställda förhållanden. När hon var tolv år kom Lenin till makten och hennes uppväxt kom att präglas av upplevelserna under revolutionsåren. 1926 lyckades hon fly till USA som utbytesstudent och hon återvände aldrig till Ryssland. Hon hade redan då planer på att bli författare och bosatte sig därför i Hollywood där hon ämnade skriva för filmen. För att inte utsätta sina anhöriga i Ryssland för risker - i och med att hon insåg att henes författande inte skulle bli populärt hos de kommunistiska makthavarna - bytte hon vid denna tid namn. Hon ville behålla sina initialer och valde därför Ayn som förnamn och Rand som efternamn.

1929 gifte hon sig med skådespelaren Frank O'Connor och blev därmed amerikansk medborgare. 1936 publicerade hon sin första roman, We the living, som baserar sig på minnena från hennes år i det tidiga Sovjetunionen. Romanen är inte självbiografisk men nära på. Händelserna är äkta men människorna är påhittade. 1934 skrev hon en pjäs, Night of January 16th, som spelades på Broadway.

1937 började hon arbeta på ett större bokprojekt om en individualistisk arkitekt och tog därför ett obetalt arbete på ett arkitektkontor för att skaffa sig bakgrundsinformation. 1938 skrev hon en kort science fiction-roman, Anthem, som utspelar sig i en dystopisk framtid. Hon började också att engagera sig politiskt under denna tid. Hon ansåg att det var oerhört viktigt att bli av med den sittande presidenten Franklin D Roosevelt och engagerade sig därför för republikanerna och deras kandidat Wendell Wilkie.

1943 var hon färdig med sin roman och den publicerades under namnet The Fountainhead. Även om försäljningen i början gick långsamt blev romanen efter han mycket populär och den filmades 1949 efter Rands eget manus med Gary Cooper i huvudrollen.

Inkomsterna från The Fountainhead gjorde Ayn Rand ekonomiskt oberoende och hon kunde nu påbörja sitt största romanprojekt. Han hade ända sedan tiden i Sovjet ansett att det kapitalistiska samhället behövde ett moraliskt försvar och hennes avsikt var nu att i romanform förmedla ett sådant tankesystem. Även i hennes tidigare romaner finns spår av sådana idÎer men i den roman som hon nu började skriva ämnade hon systematisera tankarna och integrera dem i handlingen på ett sätt som hittills aldrig gjorts.

1950 kom hon i kontakt med en ung psykologistudent vid namn Nathan Blumenthal och hans flickvän Barbara Weidman. Rand uppskattade deras begåvning och intresse för hennes författarskap och detta blev början till ett 18 år långt samarbete. Nathan och Barbara gifte sig och Nathan bytte också namn till Nathaniel Branden.

1957 färdigställde Rand sitt största romanprojekt och den publicerades under namnet Atlas Shrugged. Rand hade hoppats att boken skulle tas emot positivt av de ledande inom den amerikanska högern. Istället bemöttes den med hård kritik, mycket på grund av den uttalade ateismen och det radikala försvaret för kapitalismen. Emellertid blev boken en försäljningssuccé, speciellt bland yngre människor som sökte en alternativ livsfilosofi.

Mycket snart uppstod en stor efterfrågan på en mer formell presentation av Rands idéer. Nathaniel Branden startade ett institut i New York dit både han , Barbara och Rand hade flyttat i början av 50-talet, som organiserade föreläsningar om Ayn Rands filosofi. Man startade också ett newsletter, The Objectivist Newsletter, som senare omvandlades till en tidning, The Objectivist.

Rands popularitet växte under 60-talet och det började att uppstå något som kunde liknas en rörelse kring henne och paret Branden. Hon skrev inte längre skönlitteratur utan koncentrerade sig på att presentera sina åsikter i essäform. Hon skrev inte bara om filosofi utan även om politik, konst och kultur. Många av hennes artiklar samlades efter hand i bokform, bl a The Virtue of Selfishness (1964), Capitalism: The Unknown Ideal (1966) och Introduction to Objectivist Epistemology (1967).

1968 rasade dock allt samman. Rand bröt under våldsamma former med Nathaniel Branden och ägnade ett helt nummer av sin tidning till att fördöma honom och Barbara. Paret Branden svarade med varsin motartikel som de kunde skicka ut till tidningens prenumeranter då de hade en kopia av prenumerantregistret. Det märkliga i sammanhanget var att ingen part förklarade vad som verkligen låg bakom konflikten.

Först flera år efter Rands död avlöjades vad som verkligen skett. Branden och Rand hade haft ett hemligt förhållande. Av naturliga skäl - Branden var 25 år yngre än Rand - avtog hans sexuella intresse för henne och han inledde ett förhållande med en yngre kvinna. (Han hade skilt sig från Barbara i början av 60-talet.) Emellertid vågade han inte avslöja detta för Rand och det var när hon slutligen fick veta detta som brytningen inträffade.

Den objektivistiska rörelsen delades i två läger - de som var trogna mot Rand och de som stödde Branden. Rand fortastte som artikelsribent och föredragshållare medan Branden etablerade sig som psykolog i Kalifornien. Ett par år senare upphörde tidningen The Objectivist och ersattes med ett newsletter, The Ayn Rand letter.

Under 70-talet drabbades Rand av lungcancer och gick 1974 igenom en operation där ena lungan opererades bort. Hon upphörde i mitten av 70-talet med The Ayn Rand letter. Frank O'Connor avled 1979.

I början av 80-talet påbörjade Rand sitt sista litterära projekt - en mini-serie för TV baserad på Atlas Shrugged - men hennes hälsa sviktade och hon avled i mars 1982.

Efter hennes död har intresset för såväl hennes romaner som hennes filosofiska idéer ökat. Flera institut och organisationer för studiet av objektivismen har grundats. När man för några år sedan gjorde en undersökning om vilken bok som utövat störst inflytande på människor i USA kom Atals Shrugged på andra plats efter bibeln.