Frihetsfronten är nätverket för Sveriges libertarianer och nyliberaler.
Vi verkar för individuell frihet, mångfald, marknadsekonomi och öppna gränser.
Frihetsfronten grundades 1990 och håller regelbunden mötesverksamhet,
bedriver kampanjer, ordnar seminarier och ger ut tidskriften Nyliberalen.
E-post: info@frihetsfronten.se Post: Breviabox 620, 114 79 Stockholm
Åter till första sidan. De vanligastge frågorna om våra idéer:

Det finns många frågor om frihetens idéer, nyliberalismen och libertarianismen. Här kommer vi att försöka ge svar på de vanligaste. En del svar hittar du även under länkarna sakfrågor, frihetens idéer, nyliberalism, tänkare och pressmeddelanden. Om det är något du inte finner svar på, är du alltid välkommen att sända din fråga till info@frihetsfronten.se

Varför tycker ni att det är så viktigt med frihet?
Alla människor är olika. Vi har olika behov, intressen, förutsättningar och önskemål. Alla vill göra olika livsval. Vi tycker att man skall respektera detta. Om mäniskor får bestämma mer över sina liv och får större ansvar, då tror vi också att fler kan bli lyckliga. Man skall komma ihåg att för varje val någon annan gör åt oss, så förvägras vi minst ett alternativ - som kanske skulle passa oss själva bättre.

Men om alla lever i frihet, kommer människor då inte att skada varandra?
Vi menar att alla mäniskor skall ha så stor frihet som möjligt. Av detta följer naturligt att gränsen för den ena människans frihet går där hon kränker någon annan människas frihet eller rättigheter. Alla skall ha skydd för sitt liv, sin säkerhet och sin egendom. Alla skall ha lika rättigheter.

Om alla får leva sina liv efter eget huvud, är det då inte bara de starka och rika som klarar sig?
Om alla människor får välja att göra sina egna livsval, då ökar förutsättningarna för att fler blir lyckliga. Detta till skillnad från dagens samhälle där den som inte passar in i de mallar politikerna sätter upp, faller utanför systemet. I ett fritt samhälle är det lättare att vara annorlunda eller udda än i dagens likriktade stat. Man får heller inte glömma att det är i dagens samhälle - i den så kallade välfärdsstaten - som det bara är den som har tjock plånbok som får verklig valfrihet. Vi vill att alla skall få möjlighet att välja själva. Vi menar att det skulle ge ett mänskligare samhälle - som respekterar alla individer och deras olika egenheter.

Men hur skall den som inte har råd kunna få t.ex. vård?
I dag tvingas alla betala, inte bara för sin egen vård, utan även för en massa byråkrati och politiskt lullull. Det gör att denna verksamhet i dag kostar mer än nödvändigt. Om folk fick betala själva, till exempel genom försäkringar, skulle det bli billigare och bättre för alla. På så sätt skulle folk kunna få verklig trygghet - och samtidigt få behålla mer av sina pengar.

Är det inte bra att staten försöker skydda oss från sådant som är farligt och obehagligt?
Vi tycker att staten skall låta bli att lägga sig i hur människor lever sina liv. Folk måste få ta ansvar för sina handlingar. Det är det enda sätt på vilket saker kan fungera i längden. För om man tar ifrån människor sitt ansvar, då blir vi hjälplösa undersåtar som lägger vårt öde i andras händer. Därför är det människors frihet och eget ansvar att själva bestämma om de t.ex. vill röka, klättra i berg eller bära cykelhjälm. Man skulle kunna sammanfatta vår syn på dagens samhälle som att staten gör för mycket för att skydda oss från oss själva - och för lite för att skydda oss från andra.

Vad är det som är så bra med kapitalism och marknad? Är det inte bättre med gemensamma, demokratiska beslut?
Gemensamma, demokratiska beslut är bra - för ett litet antal viktiga frågor. Som exempel kan nämnas ordningsmakt, rättsväsende och försvar. Men vi får inte glömma att demokrati betyder folkvälde. Och när är folkväldet störst? Är det när politkerna bestämmer att alla måste leva på ett visst sätt? Eller är det när människor får göra sina egna, personliga val på en fri marknad? Kom ihåg att politiska beslut alltid upprätthålls med tvång. Men på marknaden bygger alla val och beslut på människors frivilliga val. Det tycker vi är betydligt mer tilltalande.

Vilket är Frihetsfrontens förhållande till de politiska partierna?
Vi är inte partipolitiska. Många av oss hör inte hemma i något politiskt parti. En del av oss röstar inte ens. Andra är verksamma i olika partier, deras ungdoms- eller studentförbund. De kommer till oss för att söka inspiration för att förändra sina partier i mer frihetlig riktning. Och de hjälper oss att driva frihetskampen även utanför partipolitiken. Sammanfattningsvis kan man säga att det som är viktigt för oss är att samhällsutvecklingen drivs i en frihetlig riktning, inte att ett eller annat parti får en massa röster. Detta även om vi naturligtvis inser att vissa partier är frihetligare än andra.

Ni påstår ibland att det finns en moralisk dimension i friheten. Vad menar ni med det?
Alla politiska partier (och för all del även de flesta religiösa åskådningar) vill att alla medborgare skall leva på ett visst sätt. Vi vill istället låta folk leva efter eget huvud. Om några vill slå sig samman och leva i socialistiska kollektiv där man delar på allt - så varsågoda. Om andra vill leva som goda konservativa, kristna, miljöaktivister eller muslimer - varsågoda. Det är upp till den enskilda människan. Vi vill med andra ord låta alla leva sina liv efter sin egen övertygelse. Alla andra vill tvinga hela folket att dansa efter deras pipa. Därför tycker vi att det finns en moralisk poäng med våra idéer - att vi respekterar människorna istället för att försöka tvinga dem att leva på ett visst sätt.

Finns det olika åsiktsinriktningar även inom nyliberalismen?
Ja, visst finns det. Under vårt åsiktsparaply ryms många. Till exempel anarkokapitalister - som anser att även ordningsmakt, rättsväsende och försvar kan ordnas frivilligt, på en fri marknad. Ett annat exempel är objektivisterna som har ett strikt filosofiskt förhållningssätt till friheten, i enlighet med författarinnan Ayn Rands tankar och verk. Hos oss finns även de som har en rätt så anarkistisk hållning - och som menar att en sådan rimmar bättre med tankar om individuell frihet än med socialistiska kontrollidéer. En och annan av våra sympatisörer betraktar sig som moderna existensialister, i meningen att de ser människans förmåga att i frihet kunna skapa och göra nästan vad som helst i det innevarande ögonblicket. Och så har vi som sagt vänner och sympatisörer inom många olika politiska partier.

Varför ställer ni inte upp som politiskt parti i val till riksdagen?
Det är inte vår uppgift. Om någon skulle starta ett nyliberalt eller libertarianskt parti, då skulle vi naturligtvis applådera detta. Men hos oss skall alla - oavsett politisk hemvist känna sig välkomna för att diskutera frihetens idéer. Vi anser också att man som politiskt part snabbt skulle bli systemets gisslan. Om man i en omröstning i riksdagen skulle tvingas välja mellan ett totalt skattetryck på, låt säga, 60 eller 65 procent - då skulle man naturligtvis välja den lägre nivån. Men samtidigt skulle man då, med sina röster, ha legitimerat en orimligt hög skatt. Det skulle kännas fel. Då tror vi att vi gör större nytta genom att sprida frihetens idéer till så många som möjligt, i hela vårt samhälle.