Därför bör narkotikan legaliseras

Att narkotika är farligt är de flesta ense om. Men att det också bör vara förbjudet börjar allt fler ifrågasätta. För många kan detta verka underligt - om man vet att knark är skadligt är det väl också självklart att det skall vara förbjudet?

Men även goda avsikter kan leda till dåliga konsekvenser - förbudet har oavsiktliga men nog så problematiska effekter. Dessa brister väcker frågor om huruvida botemedlet inte ställer till med ännu värre skador än åkomman, och om förbudets skador verkligen är moraliskt försvarbara. Kan målet, att skydda somliga människor mot sitt eget oförstånd, verkligen legitimera medel som drabbar människor som inte använder narkotika samt de man ursprungligen vill skydda, narkomanerna själva?

Förbudets följder: När alkohol förbjöds i USA under förbudstiden ledde detta till en explosionsartad ökning av brottsligheten, och handeln med alkohol blev maffians främsta inkomstkälla. Den bild vi har av städer som Chicago på trettiotalet med maffiafejder, korrumperade politiker och människor som dör eller skadas av oren hembränd sprit har stora likheter med dagens situation på  narkotikaområdet. Typen av drog spelar ingen roll, förbud på eftertraktade varor får alltid samma följder.

Varför skapar förbud mot droger problem: Ett förbud mot en eftertraktad vara får alltid två direkta följder. Den första är att priset på varan stiger kraftigt. Detta beror på att hanteringen görs straffbar vilket ökar kostnaderna för dem som ägnar sig åt den. Alla inblandade i droghandel måste kompensera sig för risken att hamna i fängelse.

Den andra effekten är att hanteringen tas över av maffialiknande grupper som inte drar sig för att använda våld och mutor för att nå sina mål.

Dessa två effekter är sedan grunden till alla övriga problem som förbudet skapar.
Det höga priset på drogen tvingar missbrukarna att begå brott för att finansiera sin konsumtion av drogen. När det gäller narkotika handlar det ofta om flera tusen kronor per dag som måste införskaffas. Detta görs antingen genom stölder, att den missbrukande prostituerar sig eller genom langning och värvning av nya missbrukare.

Alla dessa tre finansieringsformer har negativa följder. I det första fallet innebär det att vanliga medborgares trygghet, liv och egendom hotas. I det andra fallet att narkomanen tvingas till en förnedrande verksamhet som hotar individen både psykiskt och fysiskt. I det tredje fallet, att syftet med förbudet motverkas genom att nyrekrytering både blir lönsam och nödvändig.

Ytterligare negativa följer av det höga priset på narkotika som pressas fram av förbudet är att narkomanen inte har råd att förse sig med mat, kläder och bostad. Den sociala utslagningen blir total, då det blir omöjligt att upprätthålla hälsa och hygien. Problemen förstärks av att individen tvingas in i den undre världens system av våld, tvång och normupplösning.

Förbudet har också lett till att narkotikabruket i sig blivit farligare på många sätt:

1) Det omfattande injektionsmissbruket är en direkt följd av förbudet. De höga priserna gör det angeläget att maximalt ta tillvara på narkotikans effekter. Genom att injicera kan en större effekt nås med en mindre och därmed billigare dos.

Det omfattande injektionsmissbruket är idag vid sidan av prostitutionen den främsta orsaken till HIV-smittans spridning bland narkomaner. Vidare leder de smutsiga kanylerna till spridning av gulsot och andra infektionssjukdomar.

2) Förbudet har gjort det lönsammare med tyngre droger då dessa är mer koncentrerade och lättare att smuggla. Exempelvis har den mindre starka marijuanan länge varit svår att få tag på i Sverige då den är mer skrymmande än starkare droger - t ex haschet har större utbredning.

Nya och fruktansvärt farliga droger som tar liten plats och är lätta att tillverka blir ett direkt resultat av förbudet, som t ex crack och PCP. Nya kemiska preparat har blivit intressanta att framställa då de inte behöver smugglas in från andra länder utan kan tillverkas på den egna sidan av tullkontrollen.

3) Den illegala handeln gör de narkotiska preparaten farligare då hanteringen sker helt utanför lagens gränser. Exempelvis förekommer ofta en utspädning av drogerna. Detta innebär att koncentrationen på drogen blir svårförutsebar vilket är orsaken till de allra flesta överdoserna. Om koncentrationen i preparaten kunde kontrolleras skulle sannolikt 90% av alla överdoser kunna förhindras. Detta motsvarar ca 100 räddade människoliv per år bara i Sverige.

Vidare är ofta de kemikalier som narkotikan späds ut med direkt farliga och en viktig orsak till att narkomaner ofta får allvarliga leverskador.

Andra effekter: Genom att det är kriminella organisationer av maffia-typ som står för hela narkotikahanteringen under förbudet är det också dessa som tjänar de enorma pengarna. På grund av narkotikaförbudet tjänar maffiaorganisationerna var dag många miljoner som de använder för att kontrollera allt större delar av näringslivet.

Även de globala konsekvenserna av narkotikaförbudet bör beaktas. I många länder i tredje världen har den lönsamma narkotikahanteringen undergrävt hela basen för rättsväsendet och ett fungerande samhällssystem. I exempelvis Colombia har en demokratisk utveckling hindrats av den enorma korruption narkotikapengarna skapat. Även den ekonomiska utvecklingen stoppas då det lönsamma knarket tränger undan andra typer av investeringar.

De enorma ekonomiska vinster som förbudet skapar inom narkotikaindustrin utgör även en källa till finansiering av många av de krig, inbördeskrig och terrorhandlingar som förekommer runt om i världen. USA:s ingrepp mot den narkotikafinansierade diktatorn Noriega är ett exempel på hur "kriget" mot narkotikan blivit mer än en metafor.

Slutsats: Narkotikaförbudet leder till en rad starkt oönskade konsekvenser. Helt oskyldiga människor dras in i och drabbas av "kriget mot narkotikan", genom inbrott, stölder, mäktigare maffia mm. Och de man ursprungligen tänkt sig att skydda, narkomanerna, får sin situation förvärrad genom att dras ned i ett ännu mer osunt liv på gatorna, präglat av brottslighet, prostitution och överdoser.

Dessa offer anser sig politikerna ha rätt att kräva för ändamålet att skydda människor från sitt eget oförnuft. Legaliseringsförespråkarens uppfattning är att ingen, inte ens politikerna, har rätt att utkräva dessa offer.