Därför bör narkotikan legaliseras
Sammanfattning:
Narkotikaförbudet skapar fler problem än det
löser. Förbudet kan inte tvinga folk att ta vara på sig
- däremot skapar det brottslighet, prostitution, smittspridning, makt
åt kriminella grupper, överdoser - för att nämna några
av de katastrofala konsekvenserna. Här introduceras de liberala argumenten
för narkotikalegalisering.
Att narkotika är farligt är de flesta ense om. Men att det
också bör vara förbjudet börjar allt fler ifrågasätta.
För många kan detta verka underligt - om man vet att knark är
skadligt är det väl också självklart att det skall
vara förbjudet?
Men även goda avsikter kan leda till dåliga konsekvenser
- förbudet har oavsiktliga men nog så problematiska effekter.
Dessa brister väcker frågor om huruvida botemedlet inte ställer
till med ännu värre skador än åkomman, och om förbudets
skador verkligen är moraliskt försvarbara. Kan målet, att
skydda somliga människor mot sitt eget oförstånd, verkligen
legitimera medel som drabbar människor som inte använder narkotika
samt de man ursprungligen vill skydda, narkomanerna själva?
Förbudets följder: När alkohol förbjöds i USA
under förbudstiden ledde detta till en explosionsartad ökning
av brottsligheten, och handeln med alkohol blev maffians främsta inkomstkälla.
Den bild vi har av städer som Chicago på trettiotalet med maffiafejder,
korrumperade politiker och människor som dör eller skadas av
oren hembränd sprit har stora likheter med dagens situation på
narkotikaområdet. Typen av drog spelar ingen roll, förbud på
eftertraktade varor får alltid samma följder.
Varför skapar förbud mot droger problem: Ett förbud mot
en eftertraktad vara får alltid två direkta följder. Den
första är att priset på varan stiger kraftigt. Detta beror
på att hanteringen görs straffbar vilket ökar kostnaderna
för dem som ägnar sig åt den. Alla inblandade i droghandel
måste kompensera sig för risken att hamna i fängelse.
Den andra effekten är att hanteringen tas över av maffialiknande
grupper som inte drar sig för att använda våld och mutor
för att nå sina mål.
Dessa två effekter är sedan grunden till alla övriga
problem som förbudet skapar.
Det höga priset på drogen tvingar missbrukarna att begå
brott för att finansiera sin konsumtion av drogen. När det gäller
narkotika handlar det ofta om flera tusen kronor per dag som måste
införskaffas. Detta görs antingen genom stölder, att den
missbrukande prostituerar sig eller genom langning och värvning av
nya missbrukare.
Alla dessa tre finansieringsformer har negativa följder. I det
första fallet innebär det att vanliga medborgares trygghet, liv
och egendom hotas. I det andra fallet att narkomanen tvingas till en förnedrande
verksamhet som hotar individen både psykiskt och fysiskt. I det tredje
fallet, att syftet med förbudet motverkas genom att nyrekrytering
både blir lönsam och nödvändig.
Ytterligare negativa följer av det höga priset på narkotika
som pressas fram av förbudet är att narkomanen inte har råd
att förse sig med mat, kläder och bostad. Den sociala utslagningen
blir total, då det blir omöjligt att upprätthålla
hälsa och hygien. Problemen förstärks av att individen tvingas
in i den undre världens system av våld, tvång och normupplösning.
Förbudet har också lett till att narkotikabruket i sig blivit
farligare på många sätt:
1) Det omfattande injektionsmissbruket är en direkt följd
av förbudet. De höga priserna gör det angeläget att
maximalt ta tillvara på narkotikans effekter. Genom att injicera
kan en större effekt nås med en mindre och därmed billigare
dos.
Det omfattande injektionsmissbruket är idag vid sidan av prostitutionen
den främsta orsaken till HIV-smittans spridning bland narkomaner.
Vidare leder de smutsiga kanylerna till spridning av gulsot och andra infektionssjukdomar.
2) Förbudet har gjort det lönsammare med tyngre droger då
dessa är mer koncentrerade och lättare att smuggla. Exempelvis
har den mindre starka marijuanan länge varit svår att få
tag på i Sverige då den är mer skrymmande än starkare
droger - t ex haschet har större utbredning.
Nya och fruktansvärt farliga droger som tar liten plats och är
lätta att tillverka blir ett direkt resultat av förbudet, som
t ex crack och PCP. Nya kemiska preparat har blivit intressanta att framställa
då de inte behöver smugglas in från andra länder
utan kan tillverkas på den egna sidan av tullkontrollen.
3) Den illegala handeln gör de narkotiska preparaten farligare
då hanteringen sker helt utanför lagens gränser. Exempelvis
förekommer ofta en utspädning av drogerna. Detta innebär
att koncentrationen på drogen blir svårförutsebar vilket
är orsaken till de allra flesta överdoserna. Om koncentrationen
i preparaten kunde kontrolleras skulle sannolikt 90% av alla överdoser
kunna förhindras. Detta motsvarar ca 100 räddade människoliv
per år bara i Sverige.
Vidare är ofta de kemikalier som narkotikan späds ut med direkt
farliga och en viktig orsak till att narkomaner ofta får allvarliga
leverskador.
Andra effekter: Genom att det är kriminella organisationer av maffia-typ
som står för hela narkotikahanteringen under förbudet är
det också dessa som tjänar de enorma pengarna. På grund
av narkotikaförbudet tjänar maffiaorganisationerna var dag många
miljoner som de använder för att kontrollera allt större
delar av näringslivet.
Även de globala konsekvenserna av narkotikaförbudet bör
beaktas. I många länder i tredje världen har den lönsamma
narkotikahanteringen undergrävt hela basen för rättsväsendet
och ett fungerande samhällssystem. I exempelvis Colombia har en demokratisk
utveckling hindrats av den enorma korruption narkotikapengarna skapat.
Även den ekonomiska utvecklingen stoppas då det lönsamma
knarket tränger undan andra typer av investeringar.
De enorma ekonomiska vinster som förbudet skapar inom narkotikaindustrin
utgör även en källa till finansiering av många av
de krig, inbördeskrig och terrorhandlingar som förekommer runt
om i världen. USA:s ingrepp mot den narkotikafinansierade diktatorn
Noriega är ett exempel på hur "kriget" mot narkotikan blivit
mer än en metafor.
Slutsats: Narkotikaförbudet leder till en rad starkt oönskade
konsekvenser. Helt oskyldiga människor dras in i och drabbas av "kriget
mot narkotikan", genom inbrott, stölder, mäktigare maffia mm.
Och de man ursprungligen tänkt sig att skydda, narkomanerna, får
sin situation förvärrad genom att dras ned i ett ännu mer
osunt liv på gatorna, präglat av brottslighet, prostitution
och överdoser.
Dessa offer anser sig politikerna ha rätt att kräva för
ändamålet att skydda människor från sitt eget oförnuft.
Legaliseringsförespråkarens uppfattning är att ingen, inte
ens politikerna, har rätt att utkräva dessa offer.
Det farligaste bruket av narkotika är och förblir det politiska.
Drömmen om ett narkotikafritt samhälle riskerar att leda till
ett samhälle som varken är fritt eller utan narkotika.