Brev till Värnpliktsverket
Sammanfattning:
Det här är Marknadskraftens Mattias Svenssons
brev till vad som nu bytt namn till Pliktverket, där han berättar
att han vägrar infinna sig för tjänstgöring. Varför
får ni läsa om i brevet.
Mellersta Värnpliktskontoret
/78
Box 1284
171 25 Solna
Bästa handläggare/representant för staten.
Med anledning av den inkallelseorder jag nyligen mottagit skriver jag
detta brev för att meddela att jag inte kommer att ställa mitt
liv till ert förfogande under beordrad tid, samt varför.
Min egen erfarenhet av försvaret inskränker sig till den mönstring
ni kallade mig till för något år sedan. Utöver detta
har jag ett antal vänner som gjort "lumpen". Vad gäller mönstringen
så var det två av de absolut värsta dagarna i mitt liv.
Jag har alltid haft svårt för människor som krävt
min lydnad utan att ange skäl för det. Det hela ställdes
på sin spets av att förses med ett nummer och hunsas runt av
människor som knappt verkade läskunniga. Trots att jag åkt
dit med intentionen att ha en positiv inställning så förstod
jag att två dagar i denna Kafkavärld räcker mer än
nog. De tio månader ni kräver av mig skulle jag aldrig klara.
Det är min övertygelse att den grundläggande regel människor
måste följa för att kunna leva ihop i samhällen är
den att ingen människa äger rätt att initiera våld,
eller hota med detta, mot någon annan människa. Ingen människa
äger rätten att sätta sig över en annan människas
lika rätt att fatta egna beslut och leva efter dem. Det beslut jag
har fattat är att jag vill studera vidare utan avbrott för att
kräla i gyttja och lyda fåniga befäl. Det är min rätt
som fri människa att få det beslutet respekterat.
Försvarets uppgift är att skydda människor i samhället
mot främmande makters aggression. Vi har ett försvar just för
det syftet att människor ska vara sina egna herrar och inte behöva
böja sig inför någon annan mans diktat. Det torde väl
härmed framgå att jag inte är någon pacifist. Jag
anser det tvärtom vara rätt att försvara sig mot vem det
vara månde som angriper mig. I det här fallet är det ni
i försvaret som är angriparen! Försvaret gör sig självt
till angripare genom att vilja tvinga mig att inställa mig till slavtjänst.
Det är i försvar mot detta angrepp som jag skriver detta brev.
Det finns ingenting som skiljer värnplikten från andra former
av slaveri. När en människa mot hennes vilja tvingas av andra
att arbeta åt dem, då är det slaveri, om än slaveri
begränsat i tid. Vi står alltså inför en paradox.
Vi har ett försvar för att skydda oss ifrån att förslavas.
Men denna organisation väljer att i sin tur kränka den rätt
de är satta att försvara.
Nu kommer vi alltså till ett moraliskt dilemma som inte gäller
mig, utan er som har att fatta beslut om mitt framtida öde. Ni har
med era vapen och era lagar den tvingande makten i vårt land. Med
hot om våld och tvång kan ni döma ut bestraffning för
att jag vägrar att slänga bort tio månader av mitt liv
på en verksamhet jag inte har den minsta lust att ta del av. Detta
faktum gör ärendet till en fråga inte mellan er och mig,
utan mellan er och era egna samveten. Ni arbetar för en organisation
som har till uppgift att garantera att vare sig jag eller någon annan
svensk medborgare ska behöva knäböja eller arbeta för
en främmande tvångsmakt. Fråga er själva om det ingår
i era åtaganden att förslava er egen befolkning.
Ni kanske invänder att ni "bara lyder order" utfärdade av
politikerna i riksdagen. Men vad har politikerna för rätt att
ge er order att rikta era vapen mot dem ni är anställda att skydda.
Det spelar ingen roll vilken person, församling eller folkmajoritet
i världen, de kan kalla sig riksdag, regering, härskare av guds
nåde, ayatollah eller diktator, som har sanktionerat beslutet. De
äger ingen rätt att förslava andra människor och därför
har ni heller ingen skyldighet att utföra en sådan order.
Ni kanske invänder att om jag varit "smart", eller "praktisk" så
hade jag kunnat klara mig undan ändå. Det skulle i klartext
innebära att jag skulle ljuga och fuska på mönstringen
för att slippa undan värnpliktstjänstgöring. Men jag
har ingen lust att förvanska verkligheten vare sig för mig själv
eller för er. Jag är man, jag är frisk, jag är i god
fysisk och psykisk kondition och jag är intelligent. Jag vill att
ni ska vara medvetna om att mitt erkännande av detta faktum är
det "brott" ni bestraffar.
Ställ er själva frågan om det verkligen är ett
bra försvar som makthavarna eftersträvar med lagen om värnplikt.
Anar ni inte ett annat bakomliggande syfte när ni märker att
det inte spelar någon roll om människor väljer att lyda
genom att följa order eller genom att förnedra sig och spela
dummare, sjukare och svagare än vad de är? Långtifrån
alla behövs ju där de är eftersom värnplikt, liksom
alla slavsystem, är ineffektivt och dåligt. Samtidigt hade de
platser som verkligen behövde fyllas kunnat täckas av frivilliga.
Exempelvis fick min egen bror nyligen beskedet att han inte får göra
lumpen. Han såg fram emot lumpen som ett välkommet avbrott i
studierna, liksom många med honom. Det kan knappast gynna försvarsmoralen
att utestänga motiverade män och tvinga omotiverade att ta deras
platser.
Ni som sysselsätter er med skiten borde väl veta det som alla
insatta vet, men som ingen vågar säga; syftet med värnplikten
är inte att få ett starkt försvar, syftet är fostran
i underkastelse. Alltså att lära unga män i Sverige att
de måste böja sig för övermakten på det ena
eller det andra sättet. Detta är ett kännetecken för
diktaturer. I diktaturer vill man ha människor dresserade att blint
lyda tvångskommandon eller klara sig genom att förnedra sig
själva; kort sagt; människor som fogar sig och kryper för
sina herrar. Värnplikten tjänar alltså diktatoriska snarare
än demokratiska syften. I ett samhälle där människor
redan förnedrar sig för sina herrar behövs heller inget
försvar. För det vi skulle försvara oss emot har redan genomförts.
Jag vill be er att reflektera över er egen roll i detta sjuka spel.
Är ni verkligen skyldiga att spela med? Är det inte istället
så att ni har en skyldighet att inte spela med? Är vi inte egentligen
på samma sida ni och jag? Är vi inte alla anhänhängare
av principen att varje människa har en rätt att leva fri och
oberoende av höga herrars tvång? Anhängare av principen
att vilken eller vilka människor som än försöker att
med vapen i hand tvinga andra människor till lydnad, har vi rätt
att försvara oss emot, och en skyldighet att inte göra gemensam
sak med. Om det är denna princip som fick er att ta anställning
inom försvaret; Sköt då ert jobb och låt mig gå
fri!
Förhoppningsfullt
Mattias Svensson
POSTSCRIPTUM:
Efter två års utredande lyckades polisen få reda på
var Mattias Svensson bodde, och hämtade honom till förhör.
Mattias dömdes senare till 60 dagsböter á 30 kronor och
en villkorlig dom.