Marknadskraften - Brev till Värnpliktsverket (Artiklar)

Sammanfattning: Det här är Marknadskraftens Mattias Svenssons brev till vad som nu bytt namn till Pliktverket, där han berättar att han vägrar infinna sig för tjänstgöring. Varför får ni läsa om i brevet.

Med anledning av den inkallelseorder jag nyligen mottagit skriver jag detta brev för att meddela att jag inte kommer att ställa mitt liv till ert förfogande under beordrad tid, samt varför.

Min egen erfarenhet av försvaret inskränker sig till den mönstring ni kallade mig till för något år sedan. Utöver detta har jag ett antal vänner som gjort "lumpen". Vad gäller mönstringen så var det två av de absolut värsta dagarna i mitt liv. Jag har alltid haft svårt för människor som krävt min lydnad utan att ange skäl för det. Det hela ställdes på sin spets av att förses med ett nummer och hunsas runt av människor som knappt verkade läskunniga. Trots att jag åkt dit med intentionen att ha en positiv inställning så förstod jag att två dagar i denna Kafkavärld räcker mer än nog. De tio månader ni kräver av mig skulle jag aldrig klara.

Det är min övertygelse att den grundläggande regel människor måste följa för att kunna leva ihop i samhällen är den att ingen människa äger rätt att initiera våld, eller hota med detta, mot någon annan människa. Ingen människa äger rätten att sätta sig över en annan människas lika rätt att fatta egna beslut och leva efter dem. Det beslut jag har fattat är att jag vill studera vidare utan avbrott för att kräla i gyttja och lyda fåniga befäl. Det är min rätt som fri människa att få det beslutet respekterat.

Försvarets uppgift är att skydda människor i samhället mot främmande makters aggression. Vi har ett försvar just för det syftet att människor ska vara sina egna herrar och inte behöva böja sig inför någon annan mans diktat. Det torde väl härmed framgå att jag inte är någon pacifist. Jag anser det tvärtom vara rätt att försvara sig mot vem det vara månde som angriper mig. I det här fallet är det ni i försvaret som är angriparen! Försvaret gör sig självt till angripare genom att vilja tvinga mig att inställa mig till slavtjänst. Det är i försvar mot detta angrepp som jag skriver detta brev.

Det finns ingenting som skiljer värnplikten från andra former av slaveri. När en människa mot hennes vilja tvingas av andra att arbeta åt dem, då är det slaveri, om än slaveri begränsat i tid. Vi står alltså inför en paradox. Vi har ett försvar för att skydda oss ifrån att förslavas. Men denna organisation väljer att i sin tur kränka den rätt de är satta att försvara.

Nu kommer vi alltså till ett moraliskt dilemma som inte gäller mig, utan er som har att fatta beslut om mitt framtida öde. Ni har med era vapen och era lagar den tvingande makten i vårt land. Med hot om våld och tvång kan ni döma ut bestraffning för att jag vägrar att slänga bort tio månader av mitt liv på en verksamhet jag inte har den minsta lust att ta del av. Detta faktum gör ärendet till en fråga inte mellan er och mig, utan mellan er och era egna samveten. Ni arbetar för en organisation som har till uppgift att garantera att vare sig jag eller någon annan svensk medborgare ska behöva knäböja eller arbeta för en främmande tvångsmakt. Fråga er själva om det ingår i era åtaganden att förslava er egen befolkning.

Ni kanske invänder att ni "bara lyder order" utfärdade av politikerna i riksdagen. Men vad har politikerna för rätt att ge er order att rikta era vapen mot dem ni är anställda att skydda. Det spelar ingen roll vilken person, församling eller folkmajoritet i världen, de kan kalla sig riksdag, regering, härskare av guds nåde, ayatollah eller diktator, som har sanktionerat beslutet. De äger ingen rätt att förslava andra människor och därför har ni heller ingen skyldighet att utföra en sådan order.

Ni kanske invänder att om jag varit "smart", eller "praktisk" så hade jag kunnat klara mig undan ändå. Det skulle i klartext innebära att jag skulle ljuga och fuska på mönstringen för att slippa undan värnpliktstjänstgöring. Men jag har ingen lust att förvanska verkligheten vare sig för mig själv eller för er. Jag är man, jag är frisk, jag är i god fysisk och psykisk kondition och jag är intelligent. Jag vill att ni ska vara medvetna om att mitt erkännande av detta faktum är det "brott" ni bestraffar.

Ställ er själva frågan om det verkligen är ett bra försvar som makthavarna eftersträvar med lagen om värnplikt. Anar ni inte ett annat bakomliggande syfte när ni märker att det inte spelar någon roll om människor väljer att lyda genom att följa order eller genom att förnedra sig och spela dummare, sjukare och svagare än vad de är? Långtifrån alla behövs ju där de är eftersom värnplikt, liksom alla slavsystem, är ineffektivt och dåligt. Samtidigt hade de platser som verkligen behövde fyllas kunnat täckas av frivilliga. Exempelvis fick min egen bror nyligen beskedet att han inte får göra lumpen. Han såg fram emot lumpen som ett välkommet avbrott i studierna, liksom många med honom. Det kan knappast gynna försvarsmoralen att utestänga motiverade män och tvinga omotiverade att ta deras platser.

Ni som sysselsätter er med skiten borde väl veta det som alla insatta vet, men som ingen vågar säga; syftet med värnplikten är inte att få ett starkt försvar, syftet är fostran i underkastelse. Alltså att lära unga män i Sverige att de måste böja sig för övermakten på det ena eller det andra sättet. Detta är ett kännetecken för diktaturer. I diktaturer vill man ha människor dresserade att blint lyda tvångskommandon eller klara sig genom att förnedra sig själva; kort sagt; människor som fogar sig och kryper för sina herrar. Värnplikten tjänar alltså diktatoriska snarare än demokratiska syften. I ett samhälle där människor redan förnedrar sig för sina herrar behövs heller inget försvar. För det vi skulle försvara oss emot har redan genomförts.

Jag vill be er att reflektera över er egen roll i detta sjuka spel. Är ni verkligen skyldiga att spela med? Är det inte istället så att ni har en skyldighet att inte spela med? Är vi inte egentligen på samma sida ni och jag? Är vi inte alla anhänhängare av principen att varje människa har en rätt att leva fri och oberoende av höga herrars tvång? Anhängare av principen att vilken eller vilka människor som än försöker att med vapen i hand tvinga andra människor till lydnad, har vi rätt att försvara oss emot, och en skyldighet att inte göra gemensam sak med. Om det är denna princip som fick er att ta anställning inom försvaret; Sköt då ert jobb och låt mig gå fri!