Ayn Rand (1905-1982) är en av de ledande tänkarna bakom den liberala renässansen i västvärlden. Som ingen annan kombinerade hon det traditionella försvaret av kapitalismens välgörande effekter med ett moraliskt försvar för den fria individen och det fria förnuftet.

Men Rand är betydligt mer djuplodande än andra politisk tänkare. Hon skapade ett helt filosofiskt system av kunskapsteori och etik som hon menade att politiken måste bygga på. Genom ett försvar för förnuftet, det upplysta egenintresset och laissez-faire-liberalismen gav hon ett inspirerande alternativ till alla dagens dominerande tankeskolor.

Rands liv
Ayn Rands idéer
    Det moraliska är det praktiska
    Moraliskt försvar för liberalismen
Litteraturtips

Rands liv

Ayn Rand föddes och växte upp i S:t Petersburg i Ryssland 1905 och upplevde den kommunistiska statskuppen och hur de nya härskarna förstatligade familjens apotek. Hon flydde från landet till USA, för att bli författare i den nation som hon såg som frihetens högborg.

Men hon upptäckte snabbt att idéer om kollektivets makt över individen började få inflytande även i Amerika. Så kom det sig att hon allt mer kombinerade en författarkarriär med politiskt och moraliskt engagemang för individualismen. På 30-talet, när kommunismen och fascismen var på frammarsch skrev hon romanerna We the Living och Anthem, som avslöjade hur de totala staterna dödade människans livsglädje.

När Rand nästan var helt pank fick hon sitt stora genombrott med romanen The Fountainhead, vilken tar upp vikten av integritet och självständigt skapande. Boken sålde i miljonupplagor och den filmatiserades med Gary Cooper i huvudrollen. Rand fick nu andrum att fördjupa sitt filosofiska intresse och hon började arbeta med frågor om hur människan får kunskap, hur människan bör leva osv.

Rand fick en krets lärjungar, som den nuvarande centralbankschefen i USA, Alan Greenspan, filosofen Leonard Peikoff, psykologen Nathaniel Branden och ekonomen George Reisman. Hon flyttade till New York och efter tolv års arbete gav hon ut den monumentala filosofiska romanen Atlas Shrugged, som enligt en undersökning är den bok efter Bibeln som har påverkat amerikanska läsares liv allra mest.

Rand blev omdiskuterad och syntes ofta i TV, radio och tidningar från och med 60-talet. Hon kunde sprida sina idéer genom en tankesmedja och en tidskrift, och snart började hon ge ut facklitteratur som presenterade hennes analyser och presenterade hennes filosofiska system, objektivismen.

För de radikala studenter som var motståndare till både etablissemanget och till 68-socialismen blev Rand den store förebilden. Hon blev en av Amerikas mest omdebatterade gestalter och bidrog till ett snabbt växande intresse för de liberala idéerna. En hel generation av unga ekonomer, filosofer och statsvetare fick nytt förtroende för frihetens idéer genom Rands individualistiska vision.

När hon avled 1982 hade hennes idéer redan fått genomslag i den "nyliberala" vågens intellektuella klimat av avregleringar och privatiseringar.

Ayn Rands idéer

Det som drev Rand att kämpa för ett fritt, liberalt samhälle var visionen om en självständigt tänkande individ som existerade för sin egen skull och strävade efter sin egen lycka. En människa som umgås med andra på basis av frivilligt utbyte till ömsesidigt gagn, och inte genom bedrägeri och tvång. I ett samhälle som genomsyras av sådana principer ser människor inte varandra som potentiella hot, fiender eller laster som i dagens välfärdsstat, utan istället som möjligheter. Samarbete och en grundläggande konfliktfrihet blir därmed möjlig.

För att göra sin vision möjlig utvecklade Rand ett komplett filosofiskt idésystem, som hon kallade objektivismen. Det täcker allt ifrån verklighetens natur, till politisk liberalism; från hur vi får kunskap om verkligheten till hur vi bör leva i den; från människans invanda sätt att tänka till varför konst är ett grundläggande mänskligt behov. Det finns element som tidigare funnits i den aristoteliska och lockeanska idétraditionen, men Rand fördjupar dem och integrerar dem. Delarna i hennes filosofi implicerar varandra, och kan inte isoleras och förstås för sig, enskilt från de övriga. De måste beaktas som en helhet.

Rand menade att vad som ytterst styr människans öde är hennes tänkande och mål, kort sagt hennes idéer. Och eftersom mänskligt handlande är det som styr samhällens utveckling och historien måste ett fritt samhälle föregås av förändringar i idéklimatet, dvs kulturen. Man måste t ex först visa att den självständiga människan inte är hjälplös och okunnig innan man kan övertyga folk att hon måste få leva i frihet.

Rand skriver:

"Ideas can not be fought except by means of better ideas. The battle consists not of opposing, but of exposing; not of denouncing, but of disproving; not of evading, but of boldly proclaiming a full, consistent and radical alternative."

Och häri ligger Rands genialitet och stora bidrag till den liberala traditionen: hon försåg med sitt filosofiska system friheten med det konsekventa och radikala tankesystem den dittills saknat.

Ett par av stöttepelarna i Rands filosofi som är fundamentala för den liberala kampen är: individen som förnuftsvarelse, rätten att existera för sin egen skull, samt att det inte finns någon klyfta mellan människans kropp och själ (intellekt).

Det sista kan låta abstrakt, men har viktiga praktiska konsekvenser. Människan är en varelse av både kropp och intellekt. Ska hon därför vara fri kan man t ex inte isolera social och ekonomisk frihet som många gör, utan friheten är liksom människan en helhet. Tänkande är till för att sättas i praktiken och ens handlingar bygger på vad man har tänkt ut. Man kan inte ha verklig frihet för det ena utan frihet för det andra.

Yttrandefrihet och fri press är här ett bra exempel: För att få tänka och skriva det man vill, måste det också vara tillåtet att starta en tidning, sätta priserna efter egna preferenser, fritt handla med de leverantörer man önskar etc. Utan den ekonomiska friheten blir den sociala friheten inte möjlig, utan friheten att handla blir friheten att tänka oanvändbar. Därför är Rands insats, som integrerar kropp och själ, tänkande och handlande, viktig.

Rand förklarade att individen är en förnuftsvarelse, som lever efter sina kunskaper om verkligheten. Om det inte vore så, om människan i stället levde blint efter instinkter och drifter eller bara kunde förstå och uträtta saker kollektivt, skulle det inte finnas något vis för människor att umgås genom förnuftig diskussion och övertalning. Folk skulle vara tvungna att ta till våld och tvång för att kunna handla tillsammans.

Att människan lever efter förnuftet innebär dessutom att hon måste ha frihet för att kunna leva ordentligt. Om man tvingar en person att göra något så stoppar man henne från att göra egna val och handla efter det egna förnuftet. Eftersom kunskapen är individens sätt att "se" verkligheten, skaffa fakta och avgöra hur hon ska handla så gör man individen mer och mer blind desto mer tvång och regleringar man utsätter henne för.

Det moraliska är det praktiska

Många personer, även liberaler, tror att det finns en oöverstiglig klyfta mellan det moraliska och det praktiska. Antingen är man "moralisk" och respekterar friheten för att man "bör" göra det, oavsett om det leder till hemska konsekvenser i praktiken. Eller så är man "praktisk" och ger upp moral och principer för att skapa goda konsekvenser i det verkliga livet. De tror att man måste välja mellan det praktiska och det moraliska.

Rand hävdar att det inte finns någon skillnad mellan det moraliska och det praktiska, mellan det rätta i teorin och det rätta i praktiken. Det finns inget annat än verkligheten som utgångspunkt för hur vi ska leva i den, det finns inte någon "högre dimension" med idévärldar eller gudar som ger oss diktat som är moraliska "i sig". Vi står inte inför valet att följa principer och strunta i konsekvenserna, eller handla hur som helst och bryta mot alla principer, och rättfärdiga det med att det ger goda konsekvenser. Både hur vi handlar och vilka konsekvenser det får är viktigt.

Moral är inget annat än läran om hur vi ska leva här i världen på bästa vis. Genom erfarenhet och tänkande förstår vi att människan överlever genom att använda sitt eget förnuft. Vi inser att rätten att vara fri, att leva efter ens eget förnuft är ett existensvillkor. Det är alltså ingen slump att människor som får frihet faktiskt också överlever, skapar och bygger ett gott samhälle. Är liberalismen ett moraliskt riktigt system, är det också ett praktiskt system för mänskligt liv, och vice versa.

Moraliskt försvar för liberalismen

Många liberala tänkare har nöjt sig med att argumentera för liberalismens praktiska konsekvenser: vi ska ha frihet för att det ökar möjligheterna och höjer levnadsstandarden. Men dessa kan inte bemöta utmaningen från t ex miljöfundamentalister eller konservativa som förklarar att detta är falska behov som inte bör tillfredsställas. Argumentet kan inte stå emot utmaningen från socialister som hävdar att det viktiga är att rikedom fördelas lika, inte att den är stor.

För att kunna accepteras måste friheten också ha ett moraliskt försvar för individens rätt att sträva efter sin egen lycka. Så länge folk tror att kapitalismen i och för sig leder till hög levnadsstandard, men ändå tror att den är ondskefull, så kommer de aldrig att acceptera den fria marknaden. Kritiker anklagar individualismen för att vara egoistisk. Det är en anklagelse som brukar få de flesta att ducka. Så länge folk accepterar att människans moraliska uppgift är att vara andras tjänare, att uppoffra sina värden och mål för andra människor, så länge kommer också ideologer och politiker hitta på nya "fina" storheter som den individuella människan ska uppoffra sig för, samhällsnyttan, folket, rasen, proletariatet, naturen eller Gud. Ingen individ får sträva efter sin egen lycka.

Rand bryter med hela denna tanketradition genom att erbjuda ett inspirerande moraliskt försvar för individens rättighet att leva i frihet och sträva efter lycka. Rand förklarar att individualismen faktiskt är egoistisk, men att det inte är något fel på det, tvärtom. Livet är inte till för att vi ska uppoffra våra värden och våra mål, utan för att vi ska skapa och ta tillvara det som är viktigt för oss. Att upplyst försöka tillfredsställa sina intressen är vad som gör ett lyckligt liv möjligt. Det finns inget moraliskt och vackert i altruismen, idén att människans ändamål endast är att ge upp sina värden för andra, för kollektivet, för samhället.

Alternativet är inte att äta eller ätas, utan Rand presenterar en rationell egoism där individen varken offrar sig för andras skull eller offrar andra för sin skull. Mot den traditionella altruistiska moralen där ingen får leva för sin egen skull sätter Rand ett samhälle där människor strävar efter sin egen lycka och samarbetar på frivillig basis med andra människor till ömsesidig nytta, snarare än ömsesidig uppoffring. Rand är den första som säger att upplyst egoism inte bara är förenlig med andras lycka, utan att den faktiskt också är moraliskt riktigt.

Om någon mot individens vilja använder henne som medel för egna mål beträder han tvångets bana. Han lämnar den moraliska dimensionen av bytesmoral och övertygande och går över till att låta den fysiska styrkan tala. Då finns det inget annat sätt att bemöta den personen än just med våld, dvs att ta till självförsvar. Detta är enligt Rand statens enda uppgift, att skydda människor från våld och tvång, men i övrigt låta dem vara fullständigt fria.

Detta är några av de banbrytande argumenten för liberalism som Rands filosofiska system, objektivismen, bjuder på. Men filosofin innehåller mycket mer än vad som kan presenteras i ett politiskt sammanhang.

Författare: Johan Norberg

För att läsa mer om objektivism, gå till Heureka.

För en artikel som pedagogiskt presenterar vikten av systemtänkande i kampen för liberalism, gå till För en ny radikalism, av Chris Sciabarra.

Litteraturtips:

Av Ayn Rand

Skönlitteratur:

Night of January 16th (1933)

We the Living (1936)

Anthem (1937)

The Fountainhead (1943)

Atlas Shrugged (1957)

The Early Ayn Rand (1984, red Peikoff)

Facklitteratur:

For the New Intellectual (1961)
Samling av filosofiska avsnitt från Rands romaner.

The Virtue of Selfishness (1964)
Viktigt om själviskhetens etik.

Introduction to Objectivist Epistemology (1966, utökad upplaga 1990)
Rands banbrytande kunskapsteori, om begreppsbildning.

Capitalism: The Unknown Ideal (1967)
Integrering av ekonomi och filosofi.

The Romantic Manifesto (1971)
Rands estetiska texter.

The New Left: The Anti-Industrial Revolution (1971)
Filosofisk kritik mot bl a "68-vänstern", miljörörelsen och utbildningsetablissemanget.

Philosophy: Who Needs it? (1984)
Viktigt om varför varje människa behöver filosofi, och specifikt Rands filosofi.

Voice of Reason (1989, Peikoff red)
Postumt utgiven samling av Rand-essäer från hennes tidskrifter.

The Ayn Rand Lexicon - Objectivism from A-Z (1986, Binswanger red)
Kortfattade och viktiga Rand-citat efter ämne i alfabetisk ordning.

Ayn Rand Column (1991, Schwartz red)
Rands krönikor i Los Angeles Times.

Letters of Ayn Rand (1995, Berliner red)
Rands privata, men ofta filosofiska, brev.

Marginalia (1996, Mayhew red)
Marginalanteckningar som Rand har gjort i viktiga böcker, t ex av Hayek och Mises.

Journals of Ayn Rand (1997, Harriman red)
Rands personliga filosofiska dagbok.

Ayn Rand gav ut tre olika tidskrifter, som finns i inbunden form:

The Objectivist Newsletter (1962-66)
The Objectivist (1966-71)
The Ayn Rand Letter (1971-76)

Om Ayn Rand & tillämpningar av hennes idéer:

Harry Binswanger: The Biological Basis of Teleological Concepts (1990)
Avhandling som stöder Rands etik med biologiska resonemang.

James Baker: Ayn Rand
Kritisk framställning av Rand och hennes verk.

Nathaniel Branden: Honoring the Self (1983)
Intressant om de psykologiska aspekterna av Rands idéer.

Nathaniel Branden: Six Pillars of Self-Esteem (1994)
Sammanfattning av Brandens teorier om självkänsla.

Mimi Gladstein: The Ayn Rand Companion
Grundlig bibliografi över Rand-litteratur.

David Kelley: The Evidence of the Senses (1986)
Svårläst men faktarikt försvar för Rands idéer om sinnenas giltighet.

David Kelley: Unrugged Individualism - The Selfish Basis of Benevolence (1996)
Reder ut vanliga missförstånd om randiansk egoism.

Ronald Merrill: The Ideas of Ayn Rand (1991)
Populärt skriven  introduktion till Rand och hennes romaner.

Leonard Peikoff: The Ominous Parallells (1982)
Objektivistisk idéhistoria om det idéklimat som gjorde att nazismen segrade i Tyskland på 30-talet.

Leonard Peikoff: Objectivism - The Philosophy of Ayn Rand (1991)
Den bästa, mest grundläggande och pedagogiska presentationen av Rands filosofi på alla plan. Rekommenderas!

Douglas Rasmussen & Douglas den Uyl (red): The Philosophic Thought of Ayn Rand (1984)
Vänligt och skeptiskt inställda akademiker skriver om objektivismens idéer, med en del missförstånd.

George Reisman: Capitalism - A Treatise on Economics (1996)
Det mest monumentala projektet att integrera randiansk filosofi med österrikisk-klassisk nationalekonomi. (Boken väger 3,5 kg!)

Chris Matthew Sciabarra: Ayn Rand - The Russian Radical (1995)
Det mest omfattande analysen av den objektivistiska filosofin. Mycket intressant inplacering av Rand i idéhistoriskt sammanhang, och om hur hennes radikala idéer hänger ihop. Rekommenderas till den akademiskt intresserade!

George H Smith: Atheism - The Case Against God (1979)
Randianska argument mot tron på Gud och religiös moral.

George H Smith: Atheism, Ayn Rand and Other Heresis (1991)
Essäsamling, tankeväckande om Rand, bl a varför akademiska filosofer ofta ignorerar henne.

Tara Smith: Moral Rights and Political Freedom (1995)
Om objektivismens politiska följd: varför vi har rättigheter.