Startsida
 Begreppet liberal
 Liberalismens historia
 De liberala tänkarna
  - John Locke
  - Adam Smith
  - Anders Chydenius
  - Thomas Jefferson
  - Frédéric Bastiat
  - Richard Cobden
  - John Stuart Mill
  - Vilhelm Moberg
  - Friedrich Hayek
  - Ayn Rand
  - Milton Friedman
  - Robert Nozick
 Lästips
 Länkar
 Vilka är vi?




John Locke - "liberalismens fader"

John Locke (1632-1704) har kallats liberalismens fader, och hans politiska huvudverk Two Treatises of Government har ibland kallats "Liberalismens bibel". Det ligger en viss sanning i dessa uttryck.

Det var Locke som för första gången på ett systematiskt vis förklarade varför människan behöver frihet, varför äganderätt är en naturlig rättighet, varför statens enda uppgift är att skydda vår frihet, och att staten är illegitim om den inte gör det. Hans skrifter fick ett enormt inflytande i samtiden, födde den moderna liberala rörelsen och inspirerade revolutionen i Amerika, och i ett tidigt skede även den i Frankrike.

Lockes liv
Lockes idéer
Vanliga invändingar mot Locke
Litteratur av och om Locke

Lockes liv

Under sitt liv var Locke känd som empirisk filosof, läkare, ekonom, psykolog och pedagog. Från och med 50-talet studerade han vid Oxfords universitet och blev snart lärare i klassiska språk och moralfilosofi. Hans idéer gick då i traditionalistisk, anti-liberal riktning.

Men hans liv tog en vändning när han genom en operation i mitten av 1660-talet lyckades rädda livet på den rike liberale politikern Lord Shaftesbury. Locke blev lordens vän, husläkare och sekreterare och hans åsikter blev allt mer liberala. På lordens uppdrag skrev han politiska och filosofiska texter, bl a en argumentation för intellektuell tolerans.

På grund av Lockes kontakter med whig-kretsar tvingades han 1683 fly till Holland. I landsflykt skrev han sina stora verk om hur människan får kunskap (An Essay concerning Human Understanding), och om varför hon behöver frihet (Two Treatises of Government) och tolerans (An Essay concerning Toleration). Efter den liberala revolutionen i England 1688 kunde Locke komma tillbaka till hemlandet och där publicerades hans verk, som lästes i breda kretsar och snart gjorde honom till den givna startpunkten för varje diskussion om filosofi och politik.

Lockes idéer

John Lockes liberala åskådning grundar sig i en teori om människans natur. Människans grundläggande skyldighet och rättighet är självbevarelse, att leva sitt eget liv så bra som möjligt. Människor är i grunden lika i de egenskaper och förutsättningar som krävs för detta. Vi har inga medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex genom produktion och handel.

Om människan ska kunna bevara sig själv är det rätt att använda sitt förnuft och handla efter det, men det förutsätter att vi inte hindras av någon annan att göra så. Ingen får använda tvång eller våld för att förbjuda mina handlingar eller tvinga mig till andra handlingar. Vi är enligt Locke inte "gjorda för varandras bruk".

Jag har en rätt att fritt använda mitt liv, min frihet och min egendom som jag vill, endast begränsat av alla andras rätt till deras liv, frihet och egendom. Vad folk gör med sig själva är deras ensak. Som Locke skriver i A Letter concerning Toleration: "If any man err from the right way, it is his own misfortune, no injury to thee."

Äganderätten

Äganderätten är en grunläggande rättighet i Lockes filosofi. Det är vårt ägande av vår egen kropp som manifesterar att vi inte är gjorda för någon annans skull, och Locke presenterar också den första djuplodande teorin om varför vi har rätt till yttre tillhörigheter.

Han menar på traditionellt vis att jorden är skapad av Gud, men han menar samtidigt att Gud har givit jorden till människorna. Inte i meningen att vi har gemensam beslutsrätt över den, utan i meningen att människan har rätt att utnyttja den. Och vi måste utnyttja den för att bevara oss själva och leva ett gott liv. Och genom att världen utnyttjas av de "företagsamma och rationella" skapas äganderätter.

Vi har nämligen alla rätt till vårt eget arbete, och när vi blandar detta med något som inte är ägt av andra individer, får vi rätt till detta - t ex när vi genom jakt tillägnar oss djur, när vi genom samlande och förädling tillägnar oss råmaterial, när vi genom jordbruk eller husbygge tillägnar oss mark (det är alltså inte, som Rousseau tror, ett staket allena som ger rätt till mark enligt liberalismen, utan det man gör innanför staketet) osv.

Det är individen som har rätten till sin kropp och sitt arbete, och det är bara individen som kan göra anspråk på resultatet och frukterna av arbetet. Rätten till förvärvad egendom, eller sådan egendom man frivilligt fått eller bytt till sig av den som ägde den, är alltså privat och oförytterlig.

Statens uppgift

John Locke menar att vår rätt till liv, frihet och egendom är "naturlig", det innebär att den mänskliga naturen kräver sådana rättigheter. Vi har dem inte för att vi lever i ett visst samhälle eller för att vi är medlemmar av en viss religion, folkgrupp, ras eller kön osv. Vi har rättigheter för att vi är människor.

Detta visar Locke tydligt i Second Treatise, när han förklarar varför vi behöver en stat. Han tar nämligen sin utgångspunkt i ett hypotetiskt "naturtillstånd", utan stater och ingångna förpliktelser osv. Även där menar Locke att vi har rätt till oss själva och vår egendom, just för att vi är förnuftsvarelser.

Lockes naturtillstånd är i huvudsak fredligt med frivilliga gemenskaper och handel - fjärran från Hobbes' anarkistiska allas krig mot alla. Men det problem som ändå finns är att det finns brottslingar som inte respekterar andras rättigheter, vilket ger osäkerhet och återkommande faror. För att skydda oss mot dessa bör vi enligt Locke sluta oss samman i en stat som upprätthåller lagen och straffar brottslingar.

Detta är enligt Locke statens enda uppgift: den ska ha domstolar, polis och försvar - dvs det blir den klassiska liberalismens nattväktarstat. Staten ska skydda vårt liv och vår egendom från våldsverkare. Den får inte själv bli en våldsverkare genom att förbjuda oss från att uttrycka våra åsikter, hindra vår rörlighet, ta vår egendom (utöver det som krävs för själva skyddet), osv.

För att vi ska kunna kontrollera inte bara brottslingar, utan även staten, krävs en maktdelning inom staten. Och folket måste kontrollera lagstiftningsmakten. Det innebär inte att majoriteten får bestämma vad som helst. Staten skapas för att skydda våra rättigheter. Om staten misslyckas med det, eller t o m kränker rättigheterna själv, så är enligt Locke samhällskontraktet brutet. Då har människorna rätt att göra revolt och ersätta makten med en ny. En revolutionär teori som fick stor betydelse bl a för de amerikanska upprorsmännen på 1700-talet.

Myter om Locke

    "-Locke bygger hela sitt liberala system på sin religion, och utan Gud faller hans resonemang." (Vanlig invändning mot Locke.)
Det är helt riktigt att Locke var religiös, och att Gud i högsta grad är inblandad på alla håll i hans texter. Men systemet står och faller inte med Gud. Locke argumenterar ingående världsligt och rationellt för varje punkt i sitt system, och Gud används mer som ett förstärkningsargument av typen "dessutom tycker Gud så".

Om man kontrasterar med hans samtida konservativa debattörers texter ser man dessutom att Locke är ovanligt sekulär. Det enda religiösa grundargumentet Locke använder är att 'Gud anser att individen bör leva och må bra'. Om vi byter ut det mot endast 'individen bör leva och må bra' kan vi behålla praktiskt taget hela hans filosofi i sekulariserad form.

    "Locke framställs ofta som en filosof som genom sitt rättighetstänkande står för en obegränsad individualism. En sådan beskrivning stämmer inte med [...] en av hans centrala beskrivningar av naturtillståndet - enligt denna präglas naturtillståndet först och främst av fred, välvilja och ömsesidigt stöd och bistånd. Man kunde gott motivera välfärdsstaten utifrån Lockes premisser." (Malnes & Midgaard: De politiska idéernas historia, Studentlitteratur 1994, s 114)
- Nej, det kan man faktiskt inte. Locke är mycket tydlig om att vi har rätt till "liv, frihet och egendom", och att staten endast har till uppgift att skydda dem - inte att kränka dem t ex genom beskattning för välfärdsstat. Och i sina praktisk-politiska förslag visade han det med önskvärd tydlighet. Bokens författares misstag är så enkelt och pinsamt som att de tror att liberalism och individualism är oförenligt med "fred och välvilja" men att tvärtom välfärdsstaten kan skapa detta.

Påståendet är lika dumt och ovetenskapligt som om vi liberaler skulle säga att "Man kan gott motivera nattväktarstaten utifrån Marx premisser.", eftersom vi är övertygade om att endast liberalism kan ge förutsättning för den utveckling och mänskliga lycka som Marx sade sig vilja ha.

    "If not complete communism, certainly redistributive taxation, perhaps nationalization could be justifiable on the [Lockean] principles we have discussed: all that would be necessary is the consent of the majority of the society [...]." (Peter Laslett i förordet till Two Treatises, Cambridge 1991, s 105.)
Ett dylikt försök att visa att Locke är inkonsekvent är tyvärr ganska vanligt och väldigt naivt. Det bygger på de riktiga iakttagelserna att Locke ser privat egendom som en naturlig rätt, samt att han även ser majoritetsbeslut som det rätta sättet att styra staten. Laslett tror då att Locke måste acceptera alla majoritetsbeslut som fattas, även om de t ex skulle innebära konfiskation och förstatligande.

Laslett har inte förstått majoritetens roll i Lockes och de andra demokratiska liberalernas idéer. Den är att staten ska kontrolleras av majoriteten, så att staten inte urartar och börjar förtrycka folket t ex genom äganderättskränkningar. Däremot har majoriteten inte rätt att fatta egna förtryckande beslut som kränker minoriteten, det är själva poängen med maktdelning, konstitutionalism och rättigheter.

Rätten till oss själva och vår egendom är enligt Locke naturlig. Och ingen får kränka naturliga rättigheter, oavsett om det är en enstaka skurk, kungen eller majoriteten.

    "Locke menade sålunda att en människa har rätt att äga så mycket jord som hon själv meningsfullt kan bruka. Det finns alltså en udd mot monopol och mot individer som vill lägga under sig allt för mycket och på så sätt skaffa sig en maktställning som inte har demokratiskt underlag." (Carl Rudbeck i Den fula ankungen - eller den oälskade liberalismen, Timbro 1997, s 14)
Det här är också en mycket vanlig invändning mot användandet av Lockes egendomsteorier i dagens kultur. Men det bygger på en sammanblandning av Lockes naturtillstånd och hans politiska filosofi. Locke menade att man i naturtillståndet endast hade rätt att ta ut så mycket man kan få användning av, man fick t ex inte tillägna sig så mycket att köttet och bären man skaffat ruttnar, vilket skulle innebära att det Gud givit oss för att utnyttjas endast gick till spillo.

Men detta gäller endast i det primitiva naturtillståndet, och enligt Locke faller detta förbehåll bort i och med penningens intåg. Då kan man nämligen tillägna sig enorma tillhörigheter, men ändå få användning av det genom att byta eller sälja det till någon annan. Pengar ruttnar inte, och genom arbetsdelning kan vi då få andra varor och egendomar vi har nytta av. På samma vis kan man tillägna sig stora mängder mark och hyra ut det, eller anställa arbetare som odlar upp det, osv.

Författare: Johan Norberg

Verk av Locke:

1663 Essays on the Law of Nature, urspr på latin.
Lockes konservativare förstlingsverk.

1689 An Essay concerning Toleration, urspr Epistola de tolerantia
Argumenten för yttrandefrihet och religiös tolerans.
(A Second Letter concerning Toleration, 1690. A Third Letter for
Toleration, 1692.)

1690 Two Treatises of Government
Klassikern framför andra. Första delen innehåller mest polemik mot Robert Filmers kungaabsolutism, den andra innehåller de klassiska lockeanska rättighetsargumenten. (Red Laslett, Cambridge 3:e upplagan, 1989)

1690 An Essay concerning Human Understanding
Lockes kunskapsteoretiska verk där han försöker visa hur människan får säker kunskap om verkligheten. (Red Nidditch, Oxford 1975)

1693 Some Thoughts concerning Education
Pedagogiskt verk som betonar moralisk utbildning och nedvärderar regler och plikter. (Red Yolton & Yolton, Oxford 1989)

1695 The Resonableness of Christianity
Ett försök att försvara kristendomen, inte på mysticismens grund, utan genom förnuft och erfarenhet.

1696 Several Papers Relating to Money, Interest and Trade etcetera
Locke som liberal ekonompionjär. (Red Kelley, Oxford 1991)

Correspondence, Red av de Beer, Oxford 1976-89 (8 volymer)

Läsvärt om Locke:

Edward Andrew: Shylock's Rights - A Grammar of Lockian Claims
Annorlunda försök att placera in Locke i sin tids liberala tankar.

Richard Ashcraft: Revolutionary Politics and Locke's Two Treatises of Government
Klassisk studie av Lockes idéer och samtid.

John Attig: The Works of John Locke: A Comprehensive Bibliography

Harry Binswanger: John Locke's Political Philosophy (kassett)
God randiansk genomgång av Lockes storhet och problem.

Ruth Grant: John Locke's Liberalism
Om hur Lockes kunskapsteori och politik bildar en liberal enhet.

C B Macpherson: The Political Theory of Possessive Individualism - Hobbes to Locke
Klassisk marxistisk tolkning av Locke som borgerlig intresseideolog.

Ingemar Nordin: Privat egendom
Innehåller en introduktion till Lockes egendomsteori, även i historisk belysning.

Robert Nozick: Anarchy, State and Utopia
Innehåller uppmärksammat försök att formalisera Lockes egendomsteori.

Geraint Perry: John Locke
Introduktion till Locke, och förklaring av konsekvensen i hans skrifter.

Karen I Vaughn: John Locke: Economist and Social Scientist
God introduktion till Lockes liberala samhällsanalys.