John Locke - "liberalismens
fader"
John Locke (1632-1704) har kallats liberalismens fader, och hans
politiska huvudverk Two Treatises of Government har ibland kallats
"Liberalismens bibel". Det ligger en viss sanning i dessa uttryck.
Det var Locke som för första gången på ett systematiskt
vis förklarade varför människan behöver frihet, varför
äganderätt är en naturlig rättighet, varför statens
enda uppgift är att skydda vår frihet, och att staten är
illegitim om den inte gör det. Hans skrifter fick ett enormt inflytande
i samtiden, födde den moderna liberala rörelsen och inspirerade
revolutionen i Amerika, och i ett tidigt skede även den i Frankrike.
Lockes liv
Lockes idéer
Vanliga invändingar mot Locke
Litteratur av och om Locke
Lockes liv
Under sitt liv var Locke känd som empirisk filosof, läkare,
ekonom, psykolog och pedagog. Från och med 50-talet studerade han
vid Oxfords universitet och blev snart lärare i klassiska språk
och moralfilosofi. Hans idéer gick då i traditionalistisk,
anti-liberal riktning.
Men hans liv tog en vändning när han genom en operation i
mitten av 1660-talet lyckades rädda livet på den rike liberale
politikern Lord Shaftesbury. Locke blev lordens vän, husläkare
och sekreterare och hans åsikter blev allt mer liberala. På
lordens uppdrag skrev han politiska och filosofiska texter, bl a en argumentation
för intellektuell tolerans.
På grund av Lockes kontakter med whig-kretsar tvingades han 1683
fly till Holland. I landsflykt skrev han sina stora verk om hur människan
får kunskap (An Essay concerning Human Understanding), och
om varför hon behöver frihet (Two Treatises of Government)
och tolerans (An Essay concerning Toleration). Efter den
liberala revolutionen i England 1688 kunde Locke komma tillbaka till hemlandet
och där publicerades hans verk, som lästes i breda kretsar och
snart gjorde honom till den givna startpunkten för varje diskussion
om filosofi och politik.
Lockes idéer
John Lockes liberala åskådning grundar sig i en teori om
människans natur. Människans grundläggande skyldighet och
rättighet är självbevarelse, att leva sitt eget liv så
bra som möjligt. Människor är i grunden lika i de egenskaper
och förutsättningar som krävs för detta. Vi har inga
medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men
däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont
och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex
genom produktion och handel.
Om människan ska kunna bevara sig själv är det rätt
att använda sitt förnuft och handla efter det, men det förutsätter
att vi inte hindras av någon annan att göra så. Ingen
får använda tvång eller våld för att förbjuda
mina handlingar eller tvinga mig till andra handlingar. Vi är enligt
Locke inte "gjorda för varandras bruk".
Jag har en rätt att fritt använda mitt liv, min frihet och
min egendom som jag vill, endast begränsat av alla andras rätt
till deras liv, frihet och egendom. Vad folk gör med sig själva
är deras ensak. Som Locke skriver i A Letter concerning Toleration:
"If any man err from the right way, it is his own misfortune, no injury
to thee."
Äganderätten
Äganderätten är en grunläggande rättighet i
Lockes filosofi. Det är vårt ägande av vår egen kropp
som manifesterar att vi inte är gjorda för någon annans
skull, och Locke presenterar också den första djuplodande teorin
om varför vi har rätt till yttre tillhörigheter.
Han menar på traditionellt vis att jorden är skapad av Gud,
men han menar samtidigt att Gud har givit jorden till människorna.
Inte i meningen att vi har gemensam beslutsrätt över den, utan
i meningen att människan har rätt att utnyttja den. Och vi måste
utnyttja den för att bevara oss själva och leva ett gott liv.
Och genom att världen utnyttjas av de "företagsamma och rationella"
skapas äganderätter.
Vi har nämligen alla rätt till vårt eget arbete, och
när vi blandar detta med något som inte är ägt av
andra individer, får vi rätt till detta - t ex när vi genom
jakt tillägnar oss djur, när vi genom samlande och förädling
tillägnar oss råmaterial, när vi genom jordbruk eller husbygge
tillägnar oss mark (det är alltså inte, som Rousseau tror,
ett staket allena som ger rätt till mark enligt liberalismen, utan
det man gör innanför staketet) osv.
Det är individen som har rätten till sin kropp och sitt arbete,
och det är bara individen som kan göra anspråk på
resultatet och frukterna av arbetet. Rätten till förvärvad
egendom, eller sådan egendom man frivilligt fått eller bytt
till sig av den som ägde den, är alltså privat och oförytterlig.
Statens uppgift
John Locke menar att vår rätt till liv, frihet och egendom
är "naturlig", det innebär att den mänskliga naturen kräver
sådana rättigheter. Vi har dem inte för att vi lever i
ett visst samhälle eller för att vi är medlemmar av en viss
religion, folkgrupp, ras eller kön osv. Vi har rättigheter för
att vi är människor.
Detta visar Locke tydligt i Second Treatise, när han förklarar
varför vi behöver en stat. Han tar nämligen sin utgångspunkt
i ett hypotetiskt "naturtillstånd", utan stater och ingångna
förpliktelser osv. Även där menar Locke att vi har rätt
till oss själva och vår egendom, just för att vi är
förnuftsvarelser.
Lockes naturtillstånd är i huvudsak fredligt med frivilliga
gemenskaper och handel - fjärran från Hobbes' anarkistiska allas
krig mot alla. Men det problem som ändå finns är att det
finns brottslingar som inte respekterar andras rättigheter, vilket
ger osäkerhet och återkommande faror. För att skydda oss
mot dessa bör vi enligt Locke sluta oss samman i en stat som upprätthåller
lagen och straffar brottslingar.
Detta är enligt Locke statens enda uppgift: den ska ha domstolar,
polis och försvar - dvs det blir den klassiska liberalismens nattväktarstat.
Staten ska skydda vårt liv och vår egendom från våldsverkare.
Den får inte själv bli en våldsverkare genom att förbjuda
oss från att uttrycka våra åsikter, hindra vår
rörlighet, ta vår egendom (utöver det som krävs för
själva skyddet), osv.
För att vi ska kunna kontrollera inte bara brottslingar, utan även
staten, krävs en maktdelning inom staten. Och folket måste kontrollera
lagstiftningsmakten. Det innebär inte att majoriteten får bestämma
vad som helst. Staten skapas för att skydda våra rättigheter.
Om staten misslyckas med det, eller t o m kränker rättigheterna
själv, så är enligt Locke samhällskontraktet brutet.
Då har människorna rätt att göra revolt och ersätta
makten med en ny. En revolutionär teori som fick stor betydelse bl
a för de amerikanska upprorsmännen på 1700-talet.
Myter om Locke
"-Locke bygger hela sitt liberala system på sin religion, och
utan Gud faller hans resonemang." (Vanlig invändning mot Locke.)
Det är helt riktigt att Locke var religiös, och att Gud i högsta
grad är inblandad på alla håll i hans texter. Men systemet
står och faller inte med Gud. Locke argumenterar ingående världsligt
och rationellt för varje punkt i sitt system, och Gud används
mer som ett förstärkningsargument av typen "dessutom tycker Gud
så".
Om man kontrasterar med hans samtida konservativa debattörers texter
ser man dessutom att Locke är ovanligt sekulär. Det enda religiösa
grundargumentet Locke använder är att 'Gud anser att individen
bör leva och må bra'. Om vi byter ut det mot endast 'individen
bör leva och må bra' kan vi behålla praktiskt taget hela
hans filosofi i sekulariserad form.
"Locke framställs ofta som en filosof som genom sitt rättighetstänkande
står för en obegränsad individualism. En sådan beskrivning
stämmer inte med [...] en av hans centrala beskrivningar av naturtillståndet
- enligt denna präglas naturtillståndet först och främst
av fred, välvilja och ömsesidigt stöd och bistånd.
Man kunde gott motivera välfärdsstaten utifrån Lockes premisser."
(Malnes & Midgaard: De politiska idéernas historia, Studentlitteratur
1994, s 114)
- Nej, det kan man faktiskt inte. Locke är mycket tydlig om att vi
har rätt till "liv, frihet och egendom", och att staten endast har
till uppgift att skydda dem - inte att kränka dem t ex genom beskattning
för välfärdsstat. Och i sina praktisk-politiska förslag
visade han det med önskvärd tydlighet. Bokens författares
misstag är så enkelt och pinsamt som att de tror att liberalism
och individualism är oförenligt med "fred och välvilja"
men att tvärtom välfärdsstaten kan skapa detta.
Påståendet är lika dumt och ovetenskapligt som om vi
liberaler skulle säga att "Man kan gott motivera nattväktarstaten
utifrån Marx premisser.", eftersom vi är övertygade om
att endast liberalism kan ge förutsättning för den utveckling
och mänskliga lycka som Marx sade sig vilja ha.
"If not complete communism, certainly redistributive taxation, perhaps
nationalization could be justifiable on the [Lockean] principles we have
discussed: all that would be necessary is the consent of the majority of
the society [...]." (Peter Laslett i förordet till Two Treatises,
Cambridge 1991, s 105.)
Ett dylikt försök att visa att Locke är inkonsekvent är
tyvärr ganska vanligt och väldigt naivt. Det bygger på
de riktiga iakttagelserna att Locke ser privat egendom som en naturlig
rätt, samt att han även ser majoritetsbeslut som det rätta
sättet att styra staten. Laslett tror då att Locke måste
acceptera alla majoritetsbeslut som fattas, även om de t ex skulle
innebära konfiskation och förstatligande.
Laslett har inte förstått majoritetens roll i Lockes och
de andra demokratiska liberalernas idéer. Den är att staten
ska kontrolleras av majoriteten, så att staten inte urartar och börjar
förtrycka folket t ex genom äganderättskränkningar.
Däremot har majoriteten inte rätt att fatta egna förtryckande
beslut som kränker minoriteten, det är själva poängen
med maktdelning, konstitutionalism och rättigheter.
Rätten till oss själva och vår egendom är enligt
Locke naturlig. Och ingen får kränka naturliga rättigheter,
oavsett om det är en enstaka skurk, kungen eller majoriteten.
"Locke menade sålunda att en människa har rätt att
äga så mycket jord som hon själv meningsfullt kan bruka.
Det finns alltså en udd mot monopol och mot individer som vill lägga
under sig allt för mycket och på så sätt skaffa sig
en maktställning som inte har demokratiskt underlag." (Carl Rudbeck
i Den fula ankungen - eller den oälskade liberalismen, Timbro
1997, s 14)
Det här är också en mycket vanlig invändning mot användandet
av Lockes egendomsteorier i dagens kultur. Men det bygger på en sammanblandning
av Lockes naturtillstånd och hans politiska filosofi. Locke menade
att man i naturtillståndet endast hade rätt att ta ut så
mycket man kan få användning av, man fick t ex inte tillägna
sig så mycket att köttet och bären man skaffat ruttnar,
vilket skulle innebära att det Gud givit oss för att utnyttjas
endast gick till spillo.
Men detta gäller endast i det primitiva naturtillståndet,
och enligt Locke faller detta förbehåll bort i och med penningens
intåg. Då kan man nämligen tillägna sig enorma tillhörigheter,
men ändå få användning av det genom att byta eller
sälja det till någon annan. Pengar ruttnar inte, och genom arbetsdelning
kan vi då få andra varor och egendomar vi har nytta av. På
samma vis kan man tillägna sig stora mängder mark och hyra ut
det, eller anställa arbetare som odlar upp det, osv.
Författare: Johan Norberg
Verk av Locke:
1663 Essays on the Law of Nature, urspr på latin.
Lockes konservativare förstlingsverk.
1689 An Essay concerning Toleration, urspr Epistola de tolerantia
Argumenten för yttrandefrihet och religiös
tolerans.
(A Second Letter concerning Toleration, 1690. A Third Letter
for
Toleration, 1692.)
1690 Two
Treatises of Government
Klassikern framför andra. Första delen innehåller
mest polemik mot Robert Filmers kungaabsolutism, den andra innehåller
de klassiska lockeanska rättighetsargumenten. (Red Laslett, Cambridge
3:e upplagan, 1989)
1690 An
Essay concerning Human Understanding
Lockes kunskapsteoretiska verk där han försöker
visa hur människan får säker kunskap om verkligheten. (Red
Nidditch, Oxford 1975)
1693 Some Thoughts concerning Education
Pedagogiskt verk som betonar moralisk utbildning och
nedvärderar regler och plikter. (Red Yolton &
Yolton, Oxford 1989)
1695 The Resonableness of Christianity
Ett försök att försvara kristendomen, inte på mysticismens grund, utan genom förnuft och erfarenhet.
1696 Several Papers Relating to Money, Interest and Trade etcetera
Locke som liberal ekonompionjär. (Red Kelley, Oxford
1991)
Correspondence, Red av de Beer, Oxford 1976-89 (8 volymer)
Läsvärt om Locke:
Edward Andrew: Shylock's Rights - A Grammar of Lockian Claims
Annorlunda försök att placera in Locke i sin
tids liberala tankar.
Richard Ashcraft: Revolutionary Politics and Locke's Two Treatises
of Government
Klassisk studie av Lockes idéer och samtid.
John Attig: The Works of John Locke: A Comprehensive Bibliography
Harry Binswanger: John Locke's Political Philosophy (kassett)
God randiansk genomgång av Lockes storhet och problem.
Ruth Grant: John Locke's Liberalism
Om hur Lockes kunskapsteori och politik bildar en liberal
enhet.
C B Macpherson: The Political Theory of Possessive Individualism - Hobbes to Locke
Klassisk marxistisk tolkning av Locke som borgerlig intresseideolog.
Ingemar Nordin: Privat egendom
Innehåller en introduktion till Lockes egendomsteori,
även i historisk belysning.
Robert Nozick: Anarchy, State and Utopia
Innehåller uppmärksammat försök att formalisera Lockes egendomsteori.
Geraint Perry: John Locke
Introduktion till Locke, och förklaring av konsekvensen
i hans skrifter.
Karen I Vaughn: John Locke: Economist and Social Scientist
God introduktion till Lockes liberala samhällsanalys.
|