Thomas Jefferson (1743-1826) är en av de få liberala tänkare som fick möjlighet att i praktiken genomföra sina idéer. Som en av männen bakom den amerikanska revolutionen, författare av självständighetsdeklarationen, och som USA:s tredje president är han en av de personer som har skapat vår moderna historia.

Jeffersons liv
Jeffersons idéer
Statsapparaten
Jefferson och jordbruksutopin
Jefferson och slaveriet
Litteratur om och av Jefferson
Jeffersonska länkar

Jeffersons liv

Jefferson utbildade sig juridiskt och intresserade sig tidigt för politiken. 26 år gammal blev han medlem i hemstaden Virginias lokalparlament och försökte där driva igenom ett förslag om att göra det möjligt att befria slavar. Kampen mot det brittiska förtrycket av kolonierna blev snart hans stora intresse och han var delaktig i bildandet av lokala kolonialkommittéer som ledde kritiken.

Inspirerad av John Locke argumenterade Jefferson för individens naturliga rättigheter och krävde en brytning med den brittiska makten. Dessa uppskattades i liberala kretsar och när kongressen förklarade Amerika självständigt från England blev den 33-årige Jefferson den som skulle formulera argumenten för autonomi. Självständighetsdeklarationen antogs efter några mindre ändringar av kongressen den 4 juli 1776 - sedermera USA:s nationaldag.

Jefferson återvände till Virginias politik, bl a som guvernör. Han reformerade lagstiftningen, bl a avskaffades statskyrkan och religionsfrihet infördes. Snart lät han sig inväljas i kongressen och där bekämpade han bl a slaveriet och krävde avreglerad handel.

Några år senare utsågs han till ambassadör i Paris. Det var en tid som gav honom ökade kunskaper, men den inföll samtidigt som USA:s konstitution skrevs. Så han kunde inte vara delaktig, utan fick nöja sig med att skriva kritiska brev hem om att den inte skyddade individens frihet tillräckligt.

1789 var han tillbaka i Amerika, och runt honom bildades ett parti, som var föregångaren till dagens demokratiska parti. År 1800 valdes han till president, och blev sedan omvald med stor majoritet. Han gick omgående i spetsen för radikala liberaliseringar och skattesänkningar och lade ned flera myndigheter.

När denna tid var slut år 1809 var han trött på politiken, och drog sig tillbaka till ägorna i Virginia. Men han var inte passiv, tvärtom. Han engagerade sig i allt från politisk teori och religion till antropologi och zoologi. Han vårdade sin korrespondens med vänner och tänkare. Han grundade, skrev läroplanen, och ritade byggnaderna till universitetet i Virginia, USA:s första utan kyrklig anknytning.

Jefferson avled den 4 juli 1826, på dagen 50 år sedan självständighetsförklaringen. Även om han inte var nöjd med allt i den unga nationen, var han övertygad om att det inledde ett helt nytt kapitel i mänsklighetens historia. Han var själv en av huvudförfattarna till detta kapitel.

Jeffersons idéer

I självständighetsdeklarationen förklarade Jefferson att människan har vissa rättigheter, och att bland dessa fanns rätten till "life, liberty and the pursuit of happiness". På annan plats kallade han det helt enkelt självstyre, i vilket han inbegrep t ex rättssäkerhet, äganderätt, religions-, tryck-, och yttrandefrihet.

Detta var en följd av att Jefferson ansåg att Gud har givit oss livet för att finna lycka och självförverkligande. Enligt Jefferson äger vi våra egna liv, och den första mänskliga rätten är självbevarelse, att behålla vårt liv. Han skrev:

"The God who gave us liberty, gave us liberty at the same time; the hand of force may destroy, but cannot disjoin them."

Alla människor är lika i den meningen att vi alla har ett förnuft, att vi är rationella djur som kan skapa ett eget liv, om vi skyddas från kränkningar.

Framför allt måste vi alltid få tänka och tala fritt för att ta reda på vad som är rätt och fel. Och om någon kommer med konstiga uppfattningar så skadar det inte mig, "det tömmer varken min ficka, eller bryter mitt ben". Felaktiga idéer är inget problem, enligt Jefferson, så länge förnuftet är fritt att bekämpa dem. Han tyckte alltid att en av hans allra största bedrifter var att införa religionsfrihet i Virginia, hans bygge av "a wall of separation between Church and State".

Men människor borde inte bara få tänka och tala fritt, utan de måste även få förverkliga sina idéer och projekt. Jefferson menade i Adam Smiths anda att det bästa staten kunde göra för att uppmuntra utveckling i t ex jordbruk, produktion och handel var att låta dessa samhällsområden vara ifred. Regleringar och skatter som sätter hinder i vägen för den ekonomiska friheten ska minimeras. Storskalig beskattning av folket kallade han till och med "krig mot vår befolkning".

Statsapparaten

I Lockes anda menar Jefferson att statens uppgift är att skydda den frihet som gör det möjligt för oss att leva våra egna liv. Om staten misslyckas med detta, och själv kränker våra rättigheter har vi rätt att göra uppror, som under den amerikanska revolutionen.

I vanliga situationer bör staten kontrolleras genom maktdelning. Lagar borde få binda högst en generation och sedan ska de omprövas (vart 34:e år). En stark konstitution ska hindra förtryckande beslut, och en långt gången maktdelning ska råda, där olika instanser kontrollerar varandra.

Inte minst ska maktdelningen fungera genom lokala beslutsinstanser. Jefferson ansåg att den federala staten bör reduceras till "a few plain duties to be performed by a few servants". I praktiken avsåg han endast utrikespolitiken. Övriga politiska uppgifter och beslut äger rum i delstaterna, eller i ännu mindre lokala enheter.

Alla dessa beslut ska vara underställda folklig kontroll. Enligt Jefferson är det alltid det vanliga folket som är den bästa garantin för sina egna rättigheter. Alltså ska majoritetsbeslut vara styrmekanismen inom det politiska livet. Men även majoritetens beslut är underställda grundlagen och de naturliga rättigheterna. Man har inte rätt bara för att man är många. "173 despoter är lika förtryckande som en enda", som han en gång skrev angående Virginias parlament.

Dessa observationer om folket är förklaringen till Jeffersons enda stora avsteg från den radikala liberalismen: hans positiva inställning till ett offentligt, skattefinansierat skolväsende. Målet för Jefferson var att folket skulle utbildas till självständiga, frihetsälskande individer. Enligt hans uppfattning behövde människor undervisning och kunskaper för att förstå att deras egen lycka beror på deras egna insatser samt hela samhällets frihet.

Jefferson insåg att utbildningsprojekt i offentlig regi måste innebära beskattning. Men han noterade att den summan bara skulle vara en tusendel av de skatter vi tvingas betala om folket pga okunskap låter gammaldags förtryck och tvång blossa upp igen.

Jefferson anser att kunskap och förnuft ständigt förbättrar världen, och distanserar oss från barbariet. Och vid de tillfällen människan gör felaktiga eller onda saker bör vi enligt honom alltid blicka framåt, inte bakåt för perfektion. Det som krävs är att individen tillåts ta ansvar och får vara fri att tänka, försöka, skapa och utvecklas. Som Jefferson uttryckte det i sitt installationstal som president behöver vi i grunden en enda politisk förutsättning för lycka och utveckling:

"a wise and frugal government, which shall restrain men from injuring one another, which shall leave them otherwise free to regulate their own pursuits of industry and improvement, and shall not take from the mouth of labor the bread it has earned."

Jefferson och jordbruksutopin

En vanlig myt om Jefferson är att han ville ha ett Amerika av jordbrukare och att hans liberala minimalstat möjligen skulle fungerat i ett sådant samhälle, men aldrig i dagens utvecklade värld.

Men det är snarare tvärtom. Stat och byråkrater kan möjligen kontrollera ett primitivt samhälle utan många beslut och relationer, men aldrig ett modernt samhälle av teknik, vetenskap, information och dagliga beslut av, och kontakter mellan miljontals människor.

Jefferson begränsade inte sin vision av Amerika till självstyrande bönder, trots att han kom från dessa kretsar och hade en särskild förkärlek för dem. Han ansåg att även handel, fabriksproduktion och storkapitalister var nödvändiga för Amerikas framtid, och önskade full frihet för alla.

Särskilt Jeffersons läsning av den franske liberalen Destutt de Tracy på 1810-talet, gav honom en ny uppskattning för andra näringsgrenar än jordbruket. Jefferson var så entusiastisk över de Tracys lovord över kapitalismen att han översatte verket till engelska.

Jefferson och slaveriet

Den stora gåtan i Jeffersons liv är hur han kunde vara en sådan passionerad anhängare av individens frihet, och samtidigt vara slavägare. Detta grunldläggande hyckleri är något som för alltid förmörkar bilden av en stor frihetskämpe. Två faktum är fastställda bortom tvivel, att Jefferson ville att slaveriet skulle avskaffas, och att han ägde slavar. Frågan är hur man får ihop dem.

Thomas Jefferson kallade slaveri "ett avskyvärt brott". I det första utkastet till Självständighetsdeklarationen förklarade han att en av britternas största förbrytelser var att röva bort afrikaner som slavar på en annan kontinent. Han menade att det var ett "krig mot den mänsliga naturen, en kränkning av de mest heliga rättigheterna till liv och frihet". Detta ströks mot Jeffersons vilja eftersom sydstaterna inte uppskattade kritiken mot slaveriet.

I Notes on Virginia (1781) utvecklade Jefferson sin kritik och menade att slaveriet var ödesdigert för både slav och slavägare, eftersom det skapade "odelad despotism hos den ena parten och förödmjukande underkastelse hos den andra". Han trodde att förhållandena mellan svarta och vita blivit så förgiftade att de inte skulle kunna leva tillsammans i framtiden. Därför förseslog han att slavarna skulle åka tillbaka till Afrika efter att de befriats.

Jefferson hoppades att den amerikanska revolutionen hade påskyndat frigörelseprocessen. Han tyckte sig redan se att slavägarna legitimitet undergrävdes och att slavarnas vilja till självständighet ökade. Snart skulle det leda till "total empancipation" hoppades han. Men även om hans åsikter var klara bör han läggas till last att han inte tog några stora politiska risker för att angripa slaveriet. Ibland får man intrycket att han önskade att det skulle lösa sig av sig själv, så att han slapp ta en hård konflikt.

I hans privata liv var paradoxen så mycket större. När han skrev ovanstående text ägde han ungefär 170 slavar. Även om han inte som andra slavägare jagade fatt på slavar som rymde, så frigav han bara en handfull av dem. Inte ens i testamentet frigav han sina slavar, viket t ex George Washington gjorde.

Två förklaringar ger sig rätt naturligt. Det ena var att Jefferson hade mycket stora ekonomiska problm och var djupt skuldsatt. Han ansåg sig inte ha råd att klara sig utan slavarna. Som förklaring är detta ett dåligt skämt. Att man skulle ha rätt att hålla människor i ofrihet för att man inte ska få ekonomiska problem skulle Jefferson själv kalla "ett avskyvärt brott".

Den andra orsaken angav Jefferson själv (bl a i brev till Edward Coles, 25 augusti 1814). Han menade att människor som har vuxit upp i slaveri inte skulle klara av friheten, att frige dem skulle vara som "att överge barn". Därför skulle man i stället behålla dem i slaveri, men inte ge dem tyngre arbete än man ger fria arbetare och man skulle behandla dem väl och måna om ders välfärd. De få han släppte fria hade han först givit träning i arbete och ansvar.

Här ser man hur Jefferson själv infekterades av den paternalism som slaveriet spred. Vissa människor betraktades inte som självständiga individer, som kunde lära sig att ta eget ansvar, utan de var dömda att kontrolleras och tas om hand. Det var precis det argumentet som Jeffersons motståndare använde om hela befolkningen när Jefferson försökte förklara att människor bara kunde växa genom att få frihet och eget ansvar.

Det är en obehaglig dubbelmoral som kommer fram i de försöken till förklaringar. Men dubbelmoral och hyckleri har funnits hos många andra än Jefferson. Det som trots allt var unikt med honom var att det var han som gav de argument som snart ledde till slaveriets undergång. Det var han som förklarade att Amerikas grundtanke var att alla människor var jämlika och hade lika rätt till frihet och strävan efter lycka. Det var den idén som hade en sådan kraft att denna uråldriga tyranniska institution kunde rivas ned ett par generationer efter Jefferson.

Författare: Johan Norberg

Viktiga texter/tal av Jefferson:

1774 A Summary View of the Rights of British America
1776 The Declaration of Independence
1779 An Act for Establishing Religious Freedom
1782 Notes on Virginia (lokalinformation)
1791-1809 Anas (biografiskt om politiska händelser)
1793 Opinion of Secretary of State, april
1801 First Inaugural Adress
1801 First Annual Message
1802 Reply to Danbury Baptist Association
1802 Second Annual Message
1803 Third Annual Message
1804 Fourth Annual Message
1805 Second Inaugural Adress
1821 Autobiography
1851 An Essay on the Anglo-Saxon Language

Jefferson skrev aldrig något samlat politiskt-filosofiskt verk, och den bästa källan till hans åsikter är faktiskt hans privatbrev. Utmärkta urval finns i:

The Life And Selected Writings of Thomas Jefferson, red av Koch & Peden, Modern Library 1993.

Writings, red av Merrill Peterson. Library of America 1984.

Om Jefferson:

James Truslow Adams: The Living Jefferson
Om Jeffersons relevans för 1900-talet.

Bernard Bailyn: Faces of Revolution
Gott berättande om Jefferson och andra i revolutionens skugga.

Carl Becker: The Declaration of Independence
Om deklarationens tillblivelse och utkast. Om Lockes inflytande.

Noble Cunningham Jr: In Pursuit of Reason - The Life of Thomas Jefferson
Om Jeffersons liv och idéer.

Dumas Malone: Jefferson and his Time
Djuplodande och god biografi.

David Mayer: The Constitutional Thought of Thomas Jefferson
Om Jeffersons praktiska konstitutionella tänkande.

David Mayer: "The Misunderstood Jefferson" i Liberty maj 1997.
Om hur anti-liberaler missförstår och förtalar Jefferson.

Albert Jay Nock: Mr Jefferson
Mer personligt om den liberale statsmannen.

Robert Tucker & David Hendrickson: Empire of Liberty - The Statecraft of Thomas Jefferson
Hur Jefferson gör sina teorier till praktisk politik.

Morton White: The Philosophy of the American Revolution
Ett väl spekulativt försök att visa att Jefferson var ambivalent mellan liberal, "negativ" frihet, och "positiv" frihet.

Länkar

Jefferson Archives

Vita Huset om Jefferson

Monticello - Thomas Jeffersons hem

Jefferson om olika sakfrågor