Vi är övertygade om att
människan kan
styras av förnuft och sanning
allena.
- Thomas Jefferson
Liberalismen är det ursprungliga namnet på
tanken om individens rättigheter och marknadens frihet. Den klassiska
liberalen menar att människor har rätt att tänka, agera
och handla fritt så länge hon inte använder tvång
mot andra. På 16-, 17- och 1800-talen verkade liberaler - som The
Levellers, John Locke, Adam Smith, Thomas Jefferson, Richard Cobden, Herbert
Spencer och Frederic Bastiat - emot en despotisk statsmakt och en genomreglerad
ekonomi. Deras kamp mot konservatismens privilegiesamhälle fick starkt
genomslag och förändrade vår civilisation. Den amerikanska
revolutionen 1776 byggde på liberala principer (och de sanna liberalerna
bekämpade även slaveriet) och i Europa ledde argumentationen
till avregleringar och frihandel som banade väg för industrialisering
och oöverträffad välståndsökning. Samtidigt moderniserades
även Sverige tack vare liberaler som Anders Chydenius, Lars-Johan
Hierta och J A Gripenstedt.
1900-talet blev emellertid ett förlorat århundrade
för liberalismen. Statens makt växte genom ideologier som nazism,
kommunism, socialism och välfärdsetatism. De liberala idéerna
föll i glömska, och i stor enighet byggdes socialstater upp.
Men fascismen avslöjades, östkommunismen bröt samman av
sig själv och de västerländska välfärdsstaterna
uppvisar just nu både sin moraliska och ekonomiska bankrutt. Samtidigt
har de liberala idéerna återupplivats av tänkare som
Ayn Rand, Ludwig von Mises, Friedrich Hayek, Milton Friedman, Robert
Nozick och Karl Popper. Liberalismen står nu intellektuellt starkare än någonsin. De här sidorna presenterar detta rika och levande idéarv.
|
|
|