Startsida
 Manifest
 Upplysningstänkare
 Artiklar
 Recensioner
 Pro Sensu Communi
 Länkar
 Vilka är vi?



För förnuft, frihet och upptäckarglädje
- ett försvar för upplysningens ideal

Heureka! (Jag har funnit det!) var den gamla greken Arkimedes jublande utrop när han gjort en viktig fysikalisk upptäckt. I sin reaktion uppvisade Arkimedes en attityd viktigare än hans upptäckt - att han inte bara sökte sanning med hjälp av sitt förnuft, utan också fann glädje i sin aktivitet.

Entusiasmen för förnuft och kreativitet har präglat många både före och efter Arkimedes, och denna entusiasm bildar grundstommen i den mångfald av idéer som spreds på 16- och 1700-talen, och brukar benämnas upplysning.

Upplysningen var en idéströmning som tog sin början i 1600-talets England med vetenskapsmän och filosofer som Locke, Newton och Bacon, och försvarades av 1700-talstänkare som Voltaire i Frankrike och Kellgren i Sverige.

Som en röd tråd genom upplysningstänkarna finns en vägran att acceptera tradition och religion som förklaringar av världen och avgörande för hur människor skulle leva sina liv. De menade istället att människan måste tänka själv, och hitta vetenskapliga förklaringar till världen och fenomenen omkring henne.

Det är tack vare upplysningens idéer som västvärlden är så förhållandevis rik och fri som den är - idéerna möjliggjorde sådana fantastiska framsteg som den industriella revolutionen. Upplysningstänkarna menade att det inte var religiösa uppenbarelser och tradition som avgjorde vad som var rätt och fel, utan observation och eget tänkande. Vetenskapen skulle vara nyttig och tjäna mänskliga ändamål. Det var inte längre rimligt att hävda att överhet och kyrka skulle avgöra vilka som skulle få föra fram åsikter, och vad de fick tycka.

Eftersom alla individer har ett förnuft har alla möjlighet att ta reda på hur saker förhåller sig, och öppen debatt och argumentation är bästa sättet att rensa bort felaktigheter. Censur och åsiktsförtryck blir därmed helt förkastligt.

Upplysningstänkarna hyste skepsis till föreställningen om att det fanns en högre, gudomlig sfär. En del var ateister och ansåg att bara verkligheten här i jordelivet var det gällande, andra var deister som trodde på någon form av Gud, men att denne bara skapat världen för att sedan inte ingripa i världsförloppet. I så fall är det oacceptabelt att hävda att individens uppgift är uppoffring eller tjänande av Gud, religionen och/eller samhällsorganismen. Livets mening blir istället att leva lyckligt här på jorden. Människan måste därför ha rätt att sträva efter lycka och handla för att försöka leva ett så bra liv som möjligt. Oavsett hur många som tycker att en människa har fel måste hon ha rätten att tänka själv och handla efter sitt eget huvud!

Dessa tankar gjorde att upplysningen bröt radikalt med det traditionalistiska, religiösa samhället. Där idealen fick genomslag, t ex i England under 17- och 1800-talen, tilläts människor i allt större utsträckning tänka, tala och handla fritt.

När vetenskapen frigjordes resulterade det i fantastiska genombrott vad gäller t ex jordbruk, medicin, fysik och teknologi. När ekonomin frigjordes omvandlades hela det gamla produktions- och handelssättet och följden blev den industriella revolutionen, som förbättrade människans levnadsstandard på ett sätt aldrig skådat någonsin under människans historia.

Inom politiken började slaveriet avskaffas och utrymmet ökade för individens frihet. Liberalismen var född - idén om människans fri- och rättigheter, idén om människan som en förnuftig varelse som behöver frihet för att kunna tänka och blomstra.

Idag lever vi fortfarande på idéarvet från upplysningen. Vetenskapsmän, uppfinnare och entreprenörer fortsätter att förbättra vår tillvaro med nya och bättre innovationer.

Men samtidigt har vår tid allt mer vänt sig bort från upplysningens filosofi. Vetenskap och förnuft utmanas av religion, vidskepelse, new age, postmodernism, nationalism och miljöfundamentalism. Vid universiteten förklarar filosofer att det är omöjligt att få kunskap om verkligheten och att människans främsta uppgift är att anpassa sig till andra, och leva för kollektivet. Generellt anses det fel och fult att göra saker för sin egen skull och sätta sitt eget välbefinnande främst.

I längden är det en individs idéer som avgör hur hon väljer att handla - vilken riktning hennes liv tar. På samma vis är det med ett samhälle. I längden kan inte ett samhälles kulturella ideal och utformning skilja sig åt på avgörande sätt. Om förnuft och frihet fortsätter att nedvärderas kommer det på sikt att leda till ett allt mindre utrymme för självständigt tänkande och vetenskap, och till allt större angrepp på individens frihet. Därför behöver upplysningens ideal återigen förespråkare och försvarare. Upplysningen möjliggjorde att fler människor att någonsin tidigare har möjlighet att leva ett gott liv, få handla efter egna mål och välja mellan många möjligheter. Därför är dessa idéer värda att försvara.

Heureka är till för att försvara filosofi för förnuftet och den mänskliga friheten. Bakom oss har vi historiska hjältar såsom antikens gigant Aristoteles och hans verklighetsanknutna förnuftstradition, 1600-talsfilosofen John Locke och hans kamp för empiriskt tänkande och individuell frihet, den svenska skalden Johan Henric Kellgren, 1900-talsfilosofen Ayn Rand och hennes romantiska vision av den kreativa, rationella och lyckliga människan.

Den filosofi sådana tänkare presenterade och stod för är ingen abstrakt skrivbordskonstruktion, skapad för att imponera eller förvirra. Tvärtom är det filosofi vi behöver för att förstå vår omgivning, välja hur vi ska handla och leva så bra vi kan. Upplysningsfilosofin betonar vikten av att tänka självständigt, skapa mer kunskap och välja egna värden - och lär oss att människan har rätt att att så göra!

Man conquers the mountains, the seas and the air,
And deserts turn gardens while under his care.
He does wondrous deeds in the scant space allowed;
Why shouldn't the soul of a mortal be proud?

-- Berton Braley, amerikansk poet (1882-1966)